Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Yngve Berg. Av Akke Kumlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A k k e Kumlien
Ur Grekiskt. iç2Q.
nären J. A. G. Acke bad denne Berg att
vara honom behjälplig.
Fönstret och fönsterväggen utfördes
nu av Berg, den övriga delen av rummet
av Acke. Det är från detta tillfälle som
Berg bevarat den karakteristiska
anekdoten om Acke: Acke stod en dag på
ställningen högst i taket och arbetade.
Plötsligt märker Berg att han står och
skrattar.
— Vad är det du har så roligt åt,
frågade Berg.
— Jo ser du, sade Acke, jag håller på
och modellerar ett ansikte, och nu har jag
gjort en fluga på näsan. Det är ingen
som kan upptäcka det nerifrån, men jag
har så roligt åt det själv, ser du.
När de stodo och modellerade, brukade
Acke säga: Du är målare, och det är bra.
Det skall inte vara skulptörer utan målare
till att göra stuck, och de skola kunna
improvisera —.
Även under senare år har Berg ägnat
sig åt stucktekniken. Ett utsökt exempel
härpå är den fris (här avbildad) som
pryder ett badrum hos bokförläggare Åke
Bonnier.
För Berg varade intresset för
skulptur alltjämt, och då han 1923 ånyo begav
sig till Paris arbetade han vid detta
tillfälle någon tid i Bourdelles atelier. Efter
hemkomsten ägnar han sig emellertid åter
åt bokkonst. 1924 utkommer en av
honom dekorerad volym, Ehrensvärds La
Fontaine-essay jämte översättningar.
Vig-netterna äro utförda med svartkrita på
ett skrovligt papper, som låter linjerna
framträda, uppdelade i täta punkter.
Effekten passar ypperligt till stilen, som är
hållen med vida mindre tidskaraktär än
vad som är fallet i Bellmansböckerna, men
icke förty sluter sig väl till innehållet och
dess anda. Det typografiska
arrangemanget är som alltid förträffligt i
avvägningen, och särskilt ger titelbladet ett gott
exempel på hans rena och klara omslagsstil.
I de bägge arbetena Ovidius’ Ars
ama-toria och Longos’ Daphnis och Chloë, som
med några års mellanrum följa härefter,
begagnar sig Berg av en streckteknik i
förening med lavyr, som på ett särdeles
gott sätt tyckes passa till
reproduktionsmetoden, djuptryck. Stilen, en mager
Bodom, är vackert satt; måhända kunde sats-
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
