Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Le Mont S:t Michel. Av Mildred Thorburn-Busck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mildred T h o r b u r n-B u s c k
misteln, vars grågröna bollar alltjämt
skymta bland lövverket i de normandiska
dungarna. Men under loppet av
femhundratalet brot havet in och bortslet en
stor del av det vida bäckenet, och innan
ett sekel förgått var hela skogen borta.
Endast tvenne holmar stodo kvar, Mons
Tumba och Tombelaine och på den
förstnämnda anlades 709 ett kapell och ett
anspråkslöst benediktinerkloster.
Det är blott naturligt, att en bebyggelse
som går så långt tillbaka i tiden måste
framvisa en del heterogena drag. Dock
tror jag det är sällsynt att dessa låtit
förena sig till ett intryck av sådan
helgjutenhet och harmoni som här är fallet. Det
synes självklart att borgen, vilken står
liksom med rötterna djupt nere i berget,
skall i sina kryptor, i sina mäktiga
grundmurar och valv förete den tidiga
medeltidens kompakta former, för att alltefter
som den stiger mot höjden och ljuset lätta
på arkitekturen och från den romanska
vederhäftigheten övergå till gotikens
subtilare ideal. I den på trettonhundratalet
uppförda, av två porttorn flankerade
ingången, »le Chåtelet», kan man beundra
den djärvhet i resningen, parad med
imponerande kraft, som även röjes i
ringmuren med dess väktargång och bastioner,
allt i skinande ljus granit. Härifrån bär
det uppåt, alltjämt uppåt, tills de breda
trapporna efter åtskilliga etapper mynna
ut på en terass framför kyrkan. Och först
nu får blicken ett samlat intryck av
sagoöns arkitektoniska under.
Av den ursprungliga dömen, byggd
under Rikard I mot slutet av 900-talet och
senare väsentligt utvidgad, återstår
numera blott tvärskeppet och hälften av det
treskeppiga långhuset. Dock kan man ännu
spåra den normandiska kyrkostilen i vissa
av dess grunddrag, såsom t. ex. det på
mäktiga gördelbågar vilande centraltornet.
Koret ersattes mot fjortonhundratalets slut
av ett högre i gotisk stil, och det hade varit
den dåvarande abbotens mening att efter
segern över engelsmännen bygga om hela
kyrkan i denna anda. Men under hans
efterträdare mattades entusiasmen, och de
två stilarterna kommo att,kvarstå sida vid
sida. — Hur fulländat även den senares
krav kommo till uttryck kan man förstå
av blotta namnet »1’escalier de dentelle»,
spetstrappan, som med sitt genombrutna
räckverk mellan fialernas spiror,
krabbor och aldrig sinande ornamentik för upp
till en utsiktsplatå på kyrktaket.
Kring detta centrum uppstod efter hand
ett antal byggnader, kulminerande i det på
branten mot havet liggande klosterslottet,
av en häpnande samtid benämnt »la
Mer-veille». Det föreföll hart när som ett
under att långt härute i bukten, dit ingen
väg ledde annat än över den livsfarliga
kvicksanden, detta himlasträvande
mästerverk i sten kunnat resas.
La Merveille reser sig i tre våningars
höjd på en nästan lodrät klippa och
ersätter med sina kraftiga substruktioner
ringmuren, som slutar vid dess hörn. I
trots av sina imponerande mått omfattar
byggnaden endast sex rum. I andra
våningen befinna sig två ofantliga
pelarhallar, av vilka den första med sin
golvyta av 35 meters längd var avsedd som
klostrets gästsal men från och med
1600-talet blev munkarnas refektorium.
Härifrån inträder man i den något kortare
och bredare Riddarsalen, under Ludvig
XI inredd till kapitelsal för den av
honom stiftade »Fordre de S :t Michel» till
borgens försvar. Högst upp är ännu ett
praktrum, det ursprungliga refektoriet,
beläget, och i samma nivå ligger den
berömda klostergården, kringgärdad av
graciösa arkader. En originell skapelse,
som endast tyckes ha skönheten och friden
gemensamt med de klostergårdar man
eljest minnes. Häruppe i den friska, salta
luften hämtade munkarna sin rekreation,
fjärran från det lilla samhället, som
654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
