Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Teatermuseet på Drottningholm. En programförklaring och en överblick. Av Agne Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agne
B e i j e r
tad att tro på en påverkan därifrån.
Modellen själv härrör i varje fall med
visshet från Ludvig XIV:s tid. Äldre kan
den ej vara, då i kollektionen av målade
figuriner även ingå kompositioner av
Jean Bérain, till vilka originalen
återfinnas i de Tessinska kostymböckerna. Hur
dessa kulisser och figuriner kommit till
Sverige är icke alldeles klart. Till
teatermuseet förvärvades de för ett antal år
sedan från en privatsamling; tidigare ha de
tillhört den De la Gardieska familjen.
Slutligen bör bland modellerna
omnämnas den vackra arkitekturmodell till en
svensk lustslottsteater som Akademien för
de fria konsterna deponerat i
Drottningholmsmuseet. Den är utförd av ingen
mindre än Drottningholmsteaterns egen
arkitekt, C. F. Adelcrantz, och stod kvar
i en salong på Trångsund långt in på
1800-talets senare hälft. För vilket lustslott
den varit avsedd låter sig icke med
säkerhet bestämmas. Av stilen att döma
härrör den från 1750—60-talen. Byggnadens
exteriör är rikare i kompositionen än
någon av de teatrar Adelcrantz fick
tillfälle att bygga i verkligheten,
Stockholmsoperan undantagen. Även i inredningen
äro alla detaljer utförda med minutiös
noggrannhet, spiraltrappor slingra från
våning till våning bakom scenen, de
diminutiva klädlogerna äro försedda med
papperstapeter som i ett dockskåp, över
teatersalongen välver sig en målad
plafond med allegoriska figurer, möjligen av
Johan Pasch’s hand, och själva scenen
med dess kulissvagnar och övriga
maskineri kan sättas i funktion medelst ett
sinnrikt system av tarmsträngar.
Härmed ha vi hunnit över till den
svenska avdelningen i museet. Inom denna
intager givetvis Nationalmusei ståtliga
samling Desprezteckningar hedersplatsen.
Utan dem vore vår kunskap om vad
gustaviansk teater var reducerad med minst
tre fjärdedelar. Tydligare än några arkiv-
dokument och textböcker tala de om
vart Gustav III syftade med sin teater.
Och vart han nådde. I fråga om svepande
dramatisk verv och romantisk
stämningsintensitet lika väl som artistiskt utförande
tror jag mig kunna våga det påståendet
att de stå utan motstycke på annat håll i
sin tids Europa. Teaterhistoriskt
beteckna dessa iscensättningar en fullkomligt
revolutionerande nyskapelse, resultatet av
ett kongenialt samarbete mellan kungen
och hans dekorationsmålare.
Vid sidan av dessa magnifika blad är
det övriga svenska teckningsmaterialet
från 1700-talet icke så uppseendeväckande,
även om teaterhistorikern har mycket att
lära av det. Ytterst märkliga, och
märkliga just som fantasihistoriska dokument
i den mening jag nyss försökt utveckla,
äro däremot de bilder i vilka Gustav III :s
riddarspel på nytt leva upp — de små
Martinakvarellerna från 1785 icke mindre
än de stora Hilleströmarna från 1779 års
»karusell». Med en gång slår här på
svensk botten ned ett i sina uttryck
förbryllande, men därför icke mindre starkt
upplevat hälften götiskt, hälften
medeltids-romantiskt svärmeri, varpå vi förgäves
söka belägg i den egentliga vitterheten.
Gustav III hade ett dubbelt syfte med spelen.
Dels ville han öva sin hovadel i ridderliga
idrotter —- den följde honom för övrigt
ytterst motvilligt, enligt vad som framgår av
memoarerna —, dels ville han i teatraliskt
livfulla festbilder väcka till liv
riddar-sagornas fantastiska värld av hjältar och
äventyr. Här diktar kungen själv icke i
ord, utan i bild, med levande material.
Men dikterna beteckna icke desto mindre
betydelsefulla data inom
litteraturhistorien lika väl som inom teater- och
festhistorien. På vägen mot nyromantikens
historiserande dikt utgöra de en etapp
som icke får förbises.
Det är icke möjligt att i detalj redogöra
för allt vad samlingarna i övrigt innehålla
iS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
