- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioförsta årgången. 1932 /
68

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den stora färden. Av J. G. Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J. G. Andersson

i minnet, hurusom förtjänsten av den
vanskliga starten var helt Hedins,
Lufthansas och den tyska tacksamhetens, och
att Sverige lämnade sitt officiella stöd
först då företaget redan var en
framgångsrik verklighet.

Planen sådan den i samförstånd med de
ledande männen inom Lufthansa
utarbetats av Hedin, innan han lämnade Europa,
gick ut på att inga flygplan skulle
medföras och ingen flygning ifrågasättas
under expeditionens första stadium, då man
på gammaldags vis skulle med en stor
kamelkaravan sakta gå västerut genom den
mongoliska öknen in i Kinesiska Turkestan,
och att såväl i västra Mongoliet som i
Turkestan ett litet antal fasta
meteorologiska stationer skulle upprättas och hållas
arbetande under något mer än ett år för
att fastställa de klimatiska konstanterna
för detta stora ökenområde, som
tillsammans med polarregionerna bildar jordens
klimatiska terra incognita. Som ledare för
detta stort anlagda meteorologiska
forskningsföretag medsände Lufthansa en
utomordentligt väl skolad och i varje
avseende förstklassig ung tysk meteorolog dr
Waldemar Haude, och till hans förfogande
som observatörer ställdes ett antal flygare
i Lufthansas tjänst. Den stora
flygkoncernen hade givetvis sina tungt vägande
skäl att välja clenna personal, men detta
faktum, att från början så många av de
europeiska medlemmarna voro tyskar och
de flesta av dessa flygare, invecklade
företaget vid själva starten i ett dunkel av
ovisshet och struntprat, som var svå-rt att
övervinna för dem som skulle förklara,
hur det hela verkligen låg till. Från
början engagerade Hedin från Sverige
endast två följeslagare, nämligen läkaren
David Hummel och den i asiatisk
forskning redan välbeprövade geologen Erik
Norin. En arkeolog, Folke Bergman,
anställdes sedermera under Hedins vistelse
i Peking, och till tolkar och karavan-

ledare anställdes två i Nordkina bosatta
svenskar, »hertig» Larson och
missionärssonen Georg Söderbom, väl förfaren med
resor, språk och handel med mongoler och
kineser. Vidare engagerade Hedin en ung
dansk, Haslund, som genom sin
fullkomliga kännedom om mongoliska språket och
sin resvana bland mongolerna blev till
mycken nytta. Vid starten bestod sålunda
Hedins stab av sex skandinaver och elva
tyskar, till vilka sedermera förutom en stor
skara tjänare kommo nio kineser
tillhörande den vetenskapliga staben.

I slutet av november 1926 anlände
Hedin till Peking och grep sig genast an
med de förhandlingar med kinesiska
myndigheter och vetenskapliga institutioner,
som voro behövliga för att kunna företaga
denna stora och i flere avseenden
egenartade expedition på kinesiskt territorium.
Till en början fortskredo dessa
förhandlingar lugnt i önskvärd riktning. Men
tiden-var full av politiska oroselement, och
dessutom hade ett par tidigare, av
utlänningar företagna framgångsrika
samlar-expeditioner riktat kinesernas
uppmärksamhet på förekomsten i deras eget land
av vetenskapliga skatter, om vilka de
tidigare haft ringa eller ingen uppfattning.
På vårvintern 1927 gick en
främlingsfientlig stormvind fram över Kina. De
nationalistiska lidelserna togo sig allt mer
obehärskade utbrott, och särskilt studenterna
demonstrerade mot främlingarna, varhelst
ett tillfälle erbjöd sig.

Sålunda fann sig Hedin en dag mitt i
skottlinjen för en proteströrelse, rotad
främst i universitetskretsar j Peking. Det
såg til) en början illa ut, men så
småningom segrade Hedins värdighet, lugn och
vinnande sätt att möta oppositionsmännen.
När till sist i april enighet vanns om
formerna för samarbete med kinesiska lärda
under överinseende av en kommitté i
Peking, kunde Hedin lyckönska sig till att
stormen brutit lös medan han var kvar

68

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1932/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free