- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioförsta årgången. 1932 /
169

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Bror Gadelius’ författargärning med särskild hänsyn till diktningens psykologi. Av Axel Herrlin - Naturalism och romantik. Av Algot Werin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Naturalism och romantik

Tegnér var fråga, är det naturligt nog, att
man på Tegnérs tid begick felbedömningar
av den art, som möter t. ex. hos Reuterdahl.
Även i våra dagar, då den psykiatriska
vetenskapens synpunkter i mycket större
omfattning hunnit bliva införlivade med den
stora allmänhetens betraktelsesätt, har man
dock ofta nog svårt att förstå den sjukliga
innebörden av de för de mano-depressiva
själsrubbningarna karakteristiska symptomen,
åtminstone i deras lättare gestalt av
lynnesförstämning eller upprymdhet av s. k.
hypo-man typ. Där rubbningarna, såsom då är
fallet, hava sin tyngdpunkt i patientens
känslo-och viljeliv, medan tankeverksamheten
jämförelsevis är ograverad, är det ej alltid lätt
att säga sig, att man verkligen har att göra
med en sjuk människa — detta även om
sjukdomen redan nått en sådan höjd, som fallet
var hos Tegnér närmast före avresan till
Schleswigs hospital. Ännu i dag står mången
måhända lika undrande och spörjande i
dylika fall, som Brinkman vid detta tillfälle
gjorde, då han om Tegnér skriver:

»Hans sinnesförvillelse är så besynnerlig, att den
knappt kan kallas svaghet, ty förståndsverktygen
äro varken brutna eller förslöade. Han talar hela
timmar med samma ledighet som i friska dar, med
samma ordställningar, ja med samma kvickhet, men
innehållet bestämmes alldeles utan val och omdöme
av den mest otyglade inbillning.t

De betänkligheter, som på sina håll pläga
göra sig gällande mot analyser av den art, som

Gadelius i verket om Tegnér och Fröding
verkställt, bottna — förutom i den
traditionsbundna svårigheten för människor att uppfatta
själssjukdomar såsom sjukdomstillstånd i
egentlig mening — uti föreställningen, att
dylika arbeten skulle tendera att nedsätta värdet
av snillenas skapelser. Detta är ett djupt
missförstånd av deras innebörd. De hava i och för
sig icke något värderingssyfte utan blott ett
rent forskningssyfte, ett psykologiskt
förklaringsintresse. Själv har jag en gång i ett av
Gadelius från mitt arbete »Snille och
Själssjukdom» anfört yttrande jämfört den
fördel, som studiet av själslivets sjukliga
företeelser kan äga för överblicken av
själsförloppen, med en »mikroskopisk förstoring» av
sådant, som under mera normala förhållanden
undandrager sig vår iakttagelseförmåga
ifråga om den psykiska strukturens sammanhang
av orsaker och verkningar. Ifråga om
förmågan att tillgodose ett sådant förklaringskrav
fyller Gadelius’ verk om Skapande Fantasi
de högsta anspråk. Det gör det även ifråga
om hans förmåga att anknyta den psykiatriskt
psykologiska analysen till de
litteraturhistoriska forskningsresultaten, vilka han tillika
riktat med personhistoriska bidrag. Med sitt
stilistiska mästerskap förenar ock Gadelius en
pietet i behandlingen av det ömtåliga problem,
det här gäller, som gör att man måste
betrakta denna hans forskaregärning såsom en
den vackraste gärd, som kunnat skänkas åt
våra stora skaldeminnen.

N aturalism och r om antik

Av Algot W er in

ROLIGEN skulle Ernst Ahlgren ha både
överraskats och imponerats av den stora bok
som docenten Sten Linder ägnat henne och
hennes verk. Hon var visserligen
självmedveten. När hon sade: »jag är inte som de
andra: fru Edgren, fru Agrell och fröken Roos»,
så menade hon inte bara att hon var ett
annat slags människa utan också att hon var en

större kraft än de tre konkurrerande
författarinnorna. Hon väntade sig också att hennes
livsöde, nerlagt i dagboken, skulle intressera
eftervärlden, kanske ha något att lära den.
Men hon tänkte nog aldrig att hon skulle bli
föremål för ett doktoralt arbete,
omfattande hela det litterära skede hon tillhörde. I
själva verket är det naturligt att Linders un-

Sten Linder: Ernst Ahlgren i hennes romaner. Ett bidrag till det litterära åttitalets karakteristik.
Alb. Bonniers förlag.

Vagn Børge: August Strindberg og H. C. Andersen. Levin & Munksgaards Forlag, København.

169

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:56:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1932/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free