Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Polarforskningens värde och berättigande. Av Hans W:son Ahlmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans W: s on Ahlmann
Det flytande valkokeriet »C. A. L ar s e «» av Sandefjord,
1324.6 ton, ett av jordens största lastfartyg.
Det är uppkallat efter kapten C. A. "Larsen, befälhavare på > Antarctic* under den svenska sydpolsexpeditionen,
grundaren av den moderna valfångsten på Sydishavet och en av dess främsta utövare.
och 150° W. Greenw., samt de väldiga
områdena innanför såväl denna kust som
den av norrmännen nu senast
rekognosce-rade.
Med dessa fakta för ögonen inser man
klart hur stora verksamhetsområdena äro
för geografisk forskning inom
polartrakterna.
För att med några strödda exempel
belysa de problem, som inom dem kräva
studium vill jag först rikta
uppmärksamheten på det faktum, att de länder, som
gjort de största insatserna på
polarforskningens område, äro, förutom de
skandinaviska, England, U. S. A., Ryssland,
Tyskland, Kanada och Australien. Av
dessa gränsa flertalet intill
polarregionerna eller äga vitala intressen inom dem eller
deras omgivningar. Endast Tyskland
bildar i detta avseende ett undantag, men dess
vetenskapliga vitalitet är så stor, att det
framträder och gör sig gällande på alla
områden för forskning. I fråga om de
andra länderna har den allmänna
naturforskningens utveckling allt tydligare
visat, att för dem är det icke blott angeläget
utan även nödvändigt att lära närmare
känna förhållandena inom trakterna kring
polerna.
Som exempel på sådana frågor, som
inom polarområdena tarva ingående
studier, kan jag först nämna att på Spetsber-
gen, där först Sverige och sedan Norge
utfört fleråriga, både dyrbara och
vittomfattande vetenskapliga arbeten, förekomma
ännu i behåll bergartsserier, som en gång
existerat på Skandinaviska halvön men nu
äro helt eller delvis förvittrade och
bortförda därifrån. Spetsbergens geologi är
på grund härav och även av andra orsaker
nödvändig för oss att lära närmare känna,
för att vi skola förstå våra egna länders
utvecklingshistoria. Motsvarigheter till de
bortsmälta inlandsisar, som en gång täckte
Skandinavien och Nordamerika, finnas nu
endast i de arktiska och antarktiska
områdena. I kraft av det berättigade i
vetenskaplig verksamhet över huvud blir
därför utforskandet av dessa inlandsisar en
nödvändig uppgift särskilt för
vetenskapen i de länder, för vilka istiden och dess
följdföreteelser spelat en avgörande roll.
Det är också uppenbart, att för
kännedomen om jordens historia i allmänhet är
det av behovet påkallat att ingående lära
känna de polära trakternas utveckling;
detta så mycket mer som dessa områden
före den sista istiden genomgått skeden
med så varmt klimat, att t. ex. både på
Spetsbergen och på den Antarktiska
kontinenten en subtropisk flora existerade.
Den för allt liv på jorden betydelsefulla
frågan om de stora klimatväxlingarna kan
föras närmare sin lösning, om man lär
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
