Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Polarforskningens värde och berättigande. Av Hans W:son Ahlmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polarforskningens värde o c li b e r ä t1 ig ande
Den svensk-norska arktiska expeditionens huvudkvarter
»S v e a n o r» på No rd ostlandet so m ni ären 1931.
Bonings hus et samt den jneteoro logis ka och trådlösa stationen.
på bästa sätt leda hela företaget, efter
rådande förhållanden anpassa
arbetsuppgifter, tider o. s. v. En av de för geografien
betydelsefullaste uppfinningarna från
senare tider är också ekolodet. Genom att
sända en ljudimpuls med bestämd
våglängd från fartyget mot botten och
registrera den tid, som förflyter från dess
avsändande tills ekot från bottnen åter-’
kommer, kan djupet beräknas. Då
fortplantningshastigheten av ljudet i vattnet
är 1,450 m. i sek. kan man loda ett djup
på 5,000 m. på 3V2 sek. Även med
moderna apparater enligt det äldre systemet med
pianosträng eller bronswire och blylod tog
det minst en timma. Ekolodet tillåter
oavbrutna lödningar under fartygets gång,
dock ännu endast intill ett visst
maximumdjup om någon större grad av säkerhet
skall erhållas. Genom ekolodet har redan
den tvska Meteorexpeditionen skapat en
helt ny bild av södra Atlantens
konfiguration, och man kan i framtiden vänta
synnerligen märkliga resultat med hjälp av
detsamma, icke minst från polartrakternas
havsvidder. Skall det en gång lyckas en
undervattensbåt att taga sig igenom
Polhavet — och Nautilus’ färd har trots allt
bestyrkt denna möjlighet — blir denna
båt — liksom Nautilus var det — givetvis
utrustad med ekolod, förutom alla de
andra instrument som fordras för en allsidig
undersökning av det hav, i vilket den
befinner sig. Tilläggas kan att principen för
ekolodet av tyskar och schweizare tagits i
användning även för uppmätandet av
gla-ciärers mäktighet. Lyckade försök ha
gjorts på de alpina jöklarna, och de tyska
Grönlandsexpeditionerna under ledning av
den hösten 1930 omkomne A. Wegener,
utförde liknande mätningar över
inlandsisens tjocklek. Äro de hitintills vunna
resultaten riktiga, innebär detta en nästan
revolutionerande uppfattning om
inlandsisens natur, och konsekvenserna därav
skulle bliva mycket stora för skilda frågor.
Ännu måste man dock ställa sig
avvaktande inför vad som uppnåtts.
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
