Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hilda Borgström. Av Helge Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hilda Bor g strö m
Av Helge Wahlgren
JLiLDA BORGSTRÖM påstås någon
gång för länge sedan ha sagt, att hon älskar
myllan och allt det, som spirar och grönskar
i den, lika lidelsefullt som sin konst. Och när
intervjuaren vandrar hem genom de vintriga
stockholmsgatorna under himmelens stjärnor,
tycker han sig genom detta yttrande ha fått
i sin hand en av nycklarna till hennes
artisttemperament.
Att Hilda Borgström älskar naturen,
blommorna, grönskan, luften och ljuset över
skärgårdens kobbar och Jämtlands fjäll, vet jag
—• och tror i alla fall, att hennes kärlek till
teatern är ännu några nyanser varmare.
Men har nu verkligen ett sceniskt
konstnärsskap någonsin gett oss intryck av att ha
vuxit upp ur kärleken till jorden, jorden som
element ? Har någon skådespelare varit i
tillfälle att suggerera fram trådarna mellan
teaterkonsten och den alstrande naturen, mellan
det som spirar i människornas hjärtan och det
som gror i potatisåkern? Är det inte till och
med så, att de människor, som stå jorden
närmast, i regel bli de minst sanna i scenisk
framställning? Atmosfären från salonger,
bibliotek och fattigkvarter tycka vi oss
emellanåt förnimma över rampen — men den
friska doften av mylla? Huru litet elemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
