Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk prästgårdskultur. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Th ure Ny m a n
Prästgården i Är ila socken, Södermanland.
Nu f örsvunnen.
nen, är den ofantliga roll de svenska
prästgårdshemmen spelat som kulturhärdar ute
i bygderna. Medan herrgårdarna ofta
redan genom sitt mera avskilda läge och sin
i alla avseenden större exklusivitet och
isolering gentemot de bredare lagren av
befolkningen endast tillfälligtvis kommo att
utöva något inflytande på allmogens liv
och sedvänjor, intogo prästgårdarna ofta,
materiellt och ideellt, just den centrala
plats i bygden dit alla samlades av ena
eller andra anledningen. Prästgården stod
öppen för alla. Dit kom man för att
trolova sig och ta ut lysning, för bröllop och
barndop. Prästen var församlingens herde,
och säkerligen kände den sig också förr i
tiden verkligen som hans fårahjord, den
där han skulle råda och leda och vaka
över. Han var dessutom en lärd man och
injagade respekt och åtlydnad med blotta
kraften av sin auktoritet. Han visste vad
som var tillåtet och inte tillåtet, det var
hans ämbete och uppgift, och därför kom
man till honom med spörsmål och funde-
ringar, om han var en man av rätta
sorten. Under tidigare århundraden var han
också ofta den ende i socknen, som kunde
läsa i bok och skriva, och så blev
prästgården skola och »upplysningsbyrå» i
många kvistiga fall. Prästen hade makt att
utöva sitt inflytande i både moraliskt,
intellektuellt och ekonomiskt avseende. Ofta
nog var han själv den »klockarfar som
fick allting bestyra». Och där han inte
räckte till, där tog prästgårdsfrun vid. Det
skulle bli alltför omständligt att här
räkna upp alla de fall och förhållanden, där
hans eller hennes initiativ eller ledning
och övervakande haft avgörande betydelse
för livets gestaltning i svenska
landssocknar mer eller mindre avlägsna från de
orter där ett direktare och snabbare
kulturutbyte ägde rum.
Prästen var en ståndsperson och som
sådan förebildlig. Som han hade det, ville
alla gärna ha det, som man gjorde i
prästgården, så gjorde man efter så gott man
kunde ute på gårdarna i trakten.
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
