Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk prästgårdskultur. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Th re Nyman
men var lika stor och lika vanlig som i våra
dagars slumkvarter, men skillnaden var
den, att barnen i de gamla prästhemmen
genom en sträng uppfostran gjordes
dugliga för livet och värdefulla för samhället.
Minst en av sönerna, och då vanligen
den äldste, var så gott som självskriven
att gå i faderns fotspår. I detta fall
följdes bara samma regel som gällde inom alla
yrken oc.h stånd i det svenska samhället.
Prästdöttrarna skulle också helst bli
prestinnor med tiden. Son följde far och
dotter mor, såvitt det lät sig göra. Ett språng
ur den egna klassen var oändligt mycket
betydelsefullare då än nu, vare sig det gick
upp eller ned. Det hindrade naturligtvis
inte, att många prästsöner sökte sig sin
utkomst inom andra yrken. Otaliga äro
exemplen på dem som valde soldatens och
på grund av krigiska utmärkelser vunno
befordran och adelskap. Men därmed
tappa vi dem ur sikte i detta sammanhang,
även om deras betydelse för svensk
kultur ingalunda upphör med detta. Tvärtom.
Ur generationer av begåvade
prästsöner rekryterades ju också de lärdas och
vittras kretsar. Många, ja, man kan
säga de flesta berömda namn i äldre svensk
vetenskap och litteratur tillhöra män som
vuxit upp i en prästgård. Man behöver
endast erinra om namn sådana som
Stiernhielm, Rudbeck, Linné, Berzelius,
Stagnelius, Wallin, Tegnér, Wennerberg
— raden kan göras lång.
Alla nådde inte biskopat eller
professorstitel på sin konst eller vetenskap, men
de idkade den som en vardagsgärning vid
sidan av sitt söndagskall. Mycket av t. ex.
den topografiska litteratur, de
landskaps-och ortsbeskrivningar, som flödade i ali
synnerhet på 1700-talet, och som vi nu ha
att tacka för så mycken kunskap om land
och rike i äldre tider, är resultatet av
prästernas lärda mödor. Hülphers, Crælius,
Sivers, Grau äro namn som falla en i
minnet bland de många. Andra ha på andra
områden gjort sig förtjänta av att
ihågkommas som pionjärer eller odlare. Den
2 66
Väster Våla prästgård, Västmanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
