Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Nicodemus Tessin d. y. Av Åke Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nicodemus Tessin d. y.
Steninge slott.
och lösa det ena problemet efter det
andra, blottar mer än något annat Tessins
verkliga storhet.
De efter tessinsk måttstock smärre
uppdrag som han utförde i Sverige
komplettera dock bilden av hans verksamhet och
böra därför åtminstone omnämnas.
Tessins kyrkobyggnader erbjuda mycket
av intresse. Josephson framhåller i det
intressanta kapitlet om »Protestantismens
kyrka» det sällsamma i att de katolska
kyrkorna i Italien och Frankrike varit
förebilder för kyrkokonsten i protestantismens
Sverige. »Samma Sverige, som kände sig
fyllt av sin kallelse som lutherdomens
värn, har ändå gått till jesuiternas Rom
för att få mönster till sina gudshus.» Men
ur denna spänning mellan utländsk stil och
inhemsk anda växer ändå genom Tessin
fram en kyrkoarkitektur, som är fast
grundad i den nordiska traditionen. Visserligen
säger han själv med någon överdrift:
»Nesligt är att i hela Sverige ej finnes en enda
präktig kyrka». Men ändå utvecklar han
i sina verk de synpunkter, som tidigare
anlagts i svensk kyrkobyggnadskonst bl. a.
av Tessin d. ä., och man skönjer en tydlig
strävan att få ett kärvt, nordiskt drag över
den rika italienska dekorationen. Genom
att förena långhus- och
centralanläggningen skapar han ett stort enkelt, genom
stora fönster väl upplyst gudstjänstrum.
I sin korsarmade långhuskyrka,
Fredrikskyrkan i Karlskrona, fullföljer han
faderns kyrkostil. Samma synpunkter
komma fram i ombyggnader av Köpings
kyrka och Maria kyrka i Stockholm. En
mera främmande och rikare stil vill han
förläna de svenska konungarnas
gravkyrka vid Norrmalmstorg, men förgäves, ty
denna kom aldrig till utförande. I den
kupoltäckta rundkyrkan fann han
emellertid den kyrkotyp, som bäst skulle passa
både Sverige och honom själv. I kung Karls
kyrka i Kungsör, slottskyrkan i
Drottningholm och framför allt Trefaldighetskyrkan
i Karlskrona återklingar såväl Pantheon,
Palladio och romersk
kvrkobyggnads-konst över huvud som en rent svensk,
karolinsk nyantik. Nordiskt och klassiskt
förenas i dessa rundtempel till en
helhetsverkan, åstadkommen icke genom praktfull
utsmyckning bestående av bilder och
allegorier utan genom arkitekturen själv. Ett
rent motsatt problem gällde det att lösa i
slottskapellet i Stockholm, där rummet i
sig självt var rent profant och den
kyrkliga prägeln måste åstadkommas genom
inredningen. Detta problem löste han först i
Karl XI :s kyrka, som redan 1697, just
färdig, förstördes av branden, samt sedan
i kyrkan i det nya slottet. Kyrkoinrednin-
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
