- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioförsta årgången. 1932 /
470

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Triumfbågen. Av Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mart i n P: n Nilsson

Triumfbåge i Susa.

pel är bågen i Aosta av 25 f. Kr., ehuru
den verkar tung och satt, icke blott därför
att attikan försvunnit utan även därför att
pilastrar och kolonner ställts på en
gemensam bas; pilastrarna förkortas därigenom,
så att de verka förkrympta. Orsaken
därtill, att den inre kolonnen icke brukar
skiljas från pilastern, framträder, om man
betraktar bågen i St. Remy i Provence, där
detta skett; det dekorativa systemet faller
sönder. Från och med Titus’ båge blir det
vanligt, att sambandet betonas därigenom
att pilasterns impost tangerar kolonnen.
Det sista ledet i denna sammanslutning av
dekorationssystemet är inskjutandet av en
konsol i arkivoltens hjässa, på vilken
frisen vilar, varigenom sambandet mellan
valvbågen och frisen över den markeras.
Därmed är triumfbågens klassiska form
skapad, den som de vackraste bågarna ha,
Titusbågen i Rom och Trajanus’ båge i

Ancona, båda lika smakfulla och
formsäk-ra, ehuru deras proportioner äro inbördes
mycket olika.

Sedan triumfbågens fasad pryddes av
ett system av fyra kolonner, förelåg också
en möjlighet att variera och liva den
genomlöpande, något enformiga fris, som
vilade på kolonnerna. Man kunde betona
samhörigheten mellan de båda kolonnerna
på samma murpelare genom att låta frisen
springa fram över dessa och draga den
tillbaka över valvet; ett exempel därpå är
Sergiernas båge i Pola. Vanligast blev
emellertid det motsatta, att framhäva
valvöppningen och giva den en kraftig
omramning genom att låta frisen springa fram
över valvet och draga den tillbaka mellan
murpelarnas kolonnpar. Så har skett redan
på bågen i Aosta; Titusbågen i Rom och
Trajanusbågen i Ancona visa samma
anordning.

470

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1932/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free