Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Birkagården. Av Emilia Fogelklou Norlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emilia F o g e l k l o u N o r l i n d
derar. För närvarande äro tre sådana
kretsar i livlig verksamhet. Samlingsstunderna
för barn, som ett par år lågo nere, ha nu
återupptagits.
»Ingenting har i vår verksamhet
bibehållits, som ej längre bars upp av ett
behov; nytt har tagits upp, då behovet
ropade på det, även när svårigheterna varit
stora.» Per Sundberg (nu
Viggbyholms-skolans rektor), som varit verksam på så
många av Birkagårdens fält, skriver i en
årsredogörelse: »Detta är historien om det
som misslyckades.» Det gällde »trevliga
aftnar» för män. ett led i
nykterhetsarbetet, som föll bort efter en mycket
animerad period. Man gick till krogar med
inbjudningskort och mottogs vänligt. »Men
handlar det om Bratt eller Jesus — då går
jag inte», sade en.
Under en tid av tjugo år — och vilka
år! — lia också omgivande förhållanden
satt tydliga spår i utvecklingshistorien.
Under den svåra hösten 1915, då så många
flera mödrar än förr måste söka arbete
utom hemmet, vädjade kommunen till Bir-
kagården för att med anslagshjälp sätta
igång barnkrubbor samt lek- och
arbetsstuga och eftermiddagshem för barn. Det
blev en väldig utvidgning av det redan
omfattande barnarbetet. Det gällde att på
några få veckor ordna allt; och i gång kom
det. Men denna händelse var skickelsediger
på ett annat sätt. Den förvandlade
Birka-gården från ett settlement till ett centrum
för ett vitt utgrenat socialt arbete med
bestämda förpliktelser till staden. De nya
resurserna betydde fördjupat samarbete
med hemmen såväl som med barnen. Man
växte på ett nytt sätt in i distriktets
dagliga liv som en nödvändighet, ej blott som
ett slags påbröd på tillvaron.
Men det betydde också beskuren tid och
rymd för allt det spontana och tillfälliga
och mera av på förhand utstakad
organisation. Och ändå blev det allt fler människor
som just krävde individuellt intresse. »Den
gamla utan hemortsrätt, som icke kan
återvända till den s. k. hemorten; den
blottställda unga modern, som själv gör intryck
av att vara ett oförståndigt barn; den lilla
494
Vi nterkurs i folkhögskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
