Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gustav Adolfs kulturgärning. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf S c hil c k
verkligas. Flera av dessa uppgifter ha för
övrigt först i vår tid blivit föremål för
vetenskapligt arbete med statligt understöd.
Man måste dock här främst beundra, att
man under en tid, då de segerrika svenska
vapnen skrevo ny historia, även hade
intresse åt utforskandet av landets
förgångna historia och kultur.
Även sedan Gustav Adolf vid
midsommartiden 1630 inlåtit sig i sitt mest
omfattande krigsföretag: fälttåget i
Tyskland, upphörde icke hans omtanke om den
andliga odlingens befrämjande. I förening
med dåvarande generalguvernören Johan
Skytte sökte han nu genom kulturens band
fastare knyta samman de nya riksdelarna i
öster: Livland, Estland, Ingermanland
och Karelen, med det svenska
moderlandet. Planer på att upprätta ett svenskt
lärdomssäte i Baltikum hade redan välvts
av Karl IX, men hade då ej kunnat
realiseras. Nu efter stilleståndet med Polen i
Altmark var emellertid den rätta
tidpunkten inne. 1630 upprättades ett gymnasium
i Dorpat och följande år ett i Reval. Det
förra av dessa blev emellertid liksom
Rudbeckius’ Västeråsgymnasium närmast
organiserat som en högskola; dess högre lärare
benämndes även professorer. Typiskt för
den demokratiska tendensen i det svenska
bildningsarbetet var stadgandet, att de
estniska och lettiska böndernas söner här
skulle ha lika tillträde med den baltiska
adelns. För att möjliggöra de fattiga
bondsönernas studier utfäste sig dessutom
konungen att hålla 50 lärjungar med fri kost.
Redan ett år efter Dorpatgymnasiets
upprättande begärde Skytte, att detsamma
skulle utbyggas till ett verkligt
universitet. Våren 1632 voro redan
förberedelserna härtill i gång, och den 30 juni utfärdade
Gustav Adolf i lägret vid Nürnberg
stiftelseurkunden för »Academia
Dorpaten-sis». Han tilldelade därvid det
nyupprät-tade universitetet »samma privilegier och
friheter, vilka vår akademi i Uppsala åt-
njuter, alldeles som om de vore ordagrant
insatta i detta vårt öppna brev».
Detta första dotteruniversitet till den
reorganiserade akademien i Uppsala
invigdes högtidligen den 15 oktober 1632 i
närvaro av Johan Skytte, som därvid i ett
tal utvecklade sina och konungens idéer
om nödvändigheten att demokratisera den
högre undervisningen samt att studierna
skulle taga mera hänsyn till livets krav och
det praktiskt nyttiga i stället för att
hemfalla åt spetsfundig skolastik. Endast
några veckor efter denna med pomp och
ståt firade festlighet nåddes det nya
lärdomssätet av sorgebudskapet från Lützen.
I ett i dessa dagar utgivet arbete om det
svenska Dorpatuniversitetet påpekar
professor Johan Bergman, att dess .första
uppsättning av lärare endast till en mindre
del var svensk, medan däremot dess
studenter övervägande voro av svensk och
finländsk börd. Detta förhållande visar, att
det reorganiserade Uppsalauniversitetet
ännu icke hade tillräckligt antal
professorsämnen att avstå, men även att man
då medvetet strävade efter »att av
kretsen av dessa svenska studenter med tiden
rekrytera de baltiska provinsernas
ämbetsmän och prästerskap för att därigenom
grunda och befästa svensk ordning i
dessa provinser». Detta utesluter
naturligtvis icke, att avsikten med
Dorpatuniversi-tetets grundande även var att kulturellt
höja den estniska och lettiska
befolkningen och göra den delaktig av den högre
bildning, som hitintills varit förbehållen
det svenska rikets svenska och finländska
undersåtar.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
