- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioförsta årgången. 1932 /
577

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Goethe och Tegnér. Av Algot Werin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Goethe och Tegnér

jag haft, om vi skall vara ärliga, som var
mitt eget annat än förmågan och hågen
att se och att höra, att urskilja och att
välja, och att med min egen ande ge liv
åt det jag sett och hört, och att återge
det med någon färdighet. Jag har
ingalunda bara min egen vishet att tacka för
mina verk utan tusentals ting och personer
utom mig, som skänkt mig materialet
därtill. Det kom narrar och visa, klara huvud
och inskränkta, barn, ungdomar och mogna
män; alla talade om för mig hur de var
till sinnes, vad de tänkte, hur de levde
och verkade och vilka erfarenheter de
hade samlat sig, och jag hade ingenting
vidare att göra än att gripa fatt och skörda
där andra hade sått för mig.»

»Ni är väl bibehållen», sade Napoleon
till den 6o-årige Goethe. Fredrika
Bremer, som gjorde Tegnérs bekantskap först
1841, fann att den då 58-årige biskopen
och skalden såg ut som om han vore
sjuttio och liknade ett tempel i vars förgrund
vilda vindar grasserat. Med denna
karakteristik stämmer det porträtt som Tegnér
målat av sig själv året förut:

Livlig, olycklig, förstörd, ty mycket, för mycket

han lidit,

mycket, för mycket han njöt. Måtta i intet

han vet.

Står som en slocknad volkan, det är grönt i alla

dess klyfter,

eld, inmurad däri, blommar i lågande prakt.

Detta är bra olikt levnadskonstnären
Goethe. I denna olikhet har man orsaken
till att Tegnér merendels kände sig litet
främmande inför författaren till Ifigenia
och Wilhelm Meister: han irriterades av
»den alltför lugne Goethe». Det är för
övrigt en liknande känsla som talar hos
Fröding, i den citerade dikten Ur
Friederike Brions visor.

*



Tegnér gjorde aldrig Goethes
personliga bekantskap. Han sattes i sin ungdom

inte, som samtidan Oehlenschläger, i
tillfälle att göra en bildningsresa genom
Europa. Mer än de flesta nordbor har han
drömt och diktat om Södern, om Hellas
och Rom. Om den färd som han i
fantasien gjorde dit ner skrev han Romresan.
Men i verkligheten kom han aldrig längre
söderut än till Karlsbad, dit biskopen for
för sin hälsas vårdande. Utkrupen ur
vinteridet i Växjö fann han då ingen lust i
färden. »Men både dyr och ledsam är den»,
brummar han, »helst då jag i allmänhet ej
är road av resor eller nya bekantskaper
eller det tyska umgänget.» Detta var 1833,
och då var Goethe sedan ett år ur tiden.

När Tegnér började läsa Goethe vet man
inte så noga. Det dröjde i varje fall rätt
länge innan Goethe fick betydelse för
hans författarskap. Den unge Tegnér var
gustavianskt och voltaireanskt inställd,
och hans främste läromästare var
Leopold. Av tyskarna valde han till en början
att läsa den franskt polerade Wieland;
han har vid mer än ett tillfälle, även i
senare år, uttalat sin beundran för »de
Wielandska gracerna». Sedan fann han
Schiller, och den bekantskapen blev, som
välkänt är, av största betydelse för honom.
Sällan har en stor författare haft en
sådan läsare och tolkare som Schiller hade
i Tegnér. Det var kärlek vid första
ögonkastet. Här var också verklig frändskap:
Schillers idealism berörde Tegnér
intimare än Goethes naturalism.

Första gången Tegnér fällde ett mera
anmärkningsvärt yttrande om Goethe
visade han sig ha blick för det som skilde
dem åt. Då han 1813 skickade en samling
dikter till den götiska tidskriften Iduna,
erhöll han från Geijer ett brev med
vänskaplig kritik. På detta brev, som tyvärr
inte är bevarat, svarade Tegnér: »Vad
sentimentalismen angår och den dystra
åsikten av världen, så tror jag nästan du
har rätt. Men månne detta är individuellt
för mig, eller ligger det ej snarare i sa-

37 — Ord och Bild, 41:a årg.

577

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1932/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free