Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Karlin och »Kulturen» i Lund. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Lithberg
Stuga från H a 11 a r ö d, Onsjö härad i Skåne.
keramiken som blir föremål för
insamlingsverksamheten, i viss mån även vapen
samt guld-, silver- och annat smide.
Denna tendens har sedan blivit alltmera
utpräglad, och för några år sedan
deklarerades öppet, att en ny politik inletts av
museet, gående ut på att insamlingen av
de gamla bygdealstren skulle avkopplas
från de stora museerna och
omhändertagas av de allt talrikare bygdemuseerna,
till vilka de förra även borde överföra en
del av sitt överflöd.
Helt och hållet har Kulturhistoriska
museet dock aldrig förmått släppa sin första
kärlek, och tydligast kom detta till uttryck
genom förvärvandet och inredandet av en
hel gammal gård, orörd på sin
ursprungliga plats, gården Östarp i Everlövs socken
av Torna härad. Och det är karakteristiskt
för Karlin, att då gården inredes erhåller
den icke blott gamla möbler och
inventarier, den utrustas även med
ladugårdsbesättning av gammal skånsk lantras, hästar,
får och grisar av gamla stammen; hur det
gick med hans bekymmer att erhålla även
en riktigt rasren byracka känner jag icke
till. Och kor och hästar döptes med de
gängse namnen från förr i världen.
Allmogekulturen har nämligen aldrig för
Karlin blivit något som man betraktar
utifrån med nyfikenhet och undran, ett halvt
exotiskt undersökningsobjekt. Han är
själv född och uppvuxen på landet, han
har inte behövt lara sig att bondeliv skall
se ut så eller så; skall man bevara en
gård, då skall den också se ut som en gård,
den skall ge en miljöskildring, icke vara
ett museinummer.
När Östarpsgården invigdes för sitt
ändamål den 2 augusti 1924, förverkligade
Karlin en tanke, som han ofta kom in på
under de år, jag tillhörde hans museum,
och som väl då var långt ifrån ny. I själva
verket var den heller intet annat än en
konsekvent utveckling av den princip för
museal uppställning, som kom till uttryck
redan vid museiinvigningen 1892. Redan
då var friluftsanläggningen
programmatiskt genomförd med
högre-stånds-sam-lingarna ordnade i »Herrehuset», borgare-
594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
