- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioförsta årgången. 1932 /
641

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvte häftet - Tretjakovskij-museet i Moskva. Av Ivan Faludi. Övers. från författarens manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ti-etjakovsk i j - museet i Mo s kv a

slags ikoner hör i Tretjakovskij-samlingen
»Kristi födelse» med många realistiska
enskildheter, vilka dock hava föga gemensamt
med kompositionen i dess helhet.

Under senare hälften av sextonde
århundradet uppstår Stroganovska skolan, som
skapar en rad grafiskt ornamentala
miniatyrer. I dessa miniatyrer äro icke blott de
hårfinaste detaljer överdrivet utarbetade,
utan där finnas också helt
verklighetsfrämmande dekorativa element. Denna skola
förstår att många gånger med sin
ornamentik och sina färgglada landskap få fram rent
förbluffande verkningar. Sjuttonde
århundradet ger oss också några prov på
tendensmåleri, så i »Det jordiska livets
förgänglighet». I det stora hela stå konstverken från
denna epok vida tillbaka för alstren av de
föregående.

Tyvärr fattas det i museet tillräckligt
utrymme för att låta oss klart skönja
övergången till adertonde århundradet. De få
ikonerna från sjuttonde seklet, vilka redan äro
målade i olja, typiskt grovt utarbetade och
i saknad av den tidigare mästerliga
tekniken, såsom »Alexej Mikailovitj» och
»Porträtt av bojaren Rsjevskij» av obekant
målare, giva ingen riktig bild av
övergångsperioden, då Rysslands konst för första
gången kom i beröring med den västeuropeiska.
Beröringen förmedlades denna gång av
enstaka tyska, italienska och holländska
hovmålare, vilka på inbjudan av aristokratien
arbetade under åratal i den ryska landsorten,
mera sällan i städerna, och med sina motiv
ur det förnäma livet tvingade in ett
världsligt element i den ryska konsten.

Dessa medelmåttiga utländska
porträttmålares ryska lärjungar kunde icke på
långa tider befria sig från hovmåleriets
ytlighet och tendenslöshet. Den förste målare
som på 1700-talet kunde lösslita sig från detta
inflytande var A. Losenko med sin
berömda tavla »Hektors avsked från Andromache».
Han är en mästare i stämningsfull
komposition. Liksom Akimov (»Saturnus») är han
en förelöpare till nittonde århundradets
konstnärer.

Bland museets porträttmålare från
1700-talet böra särskilt nämnas A. Antropov
(»Porträtt av Ismailova» och »Den okände»),
en konstnär med dystert realistisk
grundstämning, vidare Rokotov, som förstår att
framställa sina gestalter i ett gåtfullt
vemod (Rimskij-Korsakovs porträtt, »Den

O. A. Kiprenskij. Grevinnan
Rastoptschina. 1809.

okända damen med rosen») samt den förste
bondeframställaren, M. Sjibanov
(»Bondemåltid», »Samtal»).

Den talangfullaste och mest koloristiske
framställaren av det aristokratiskt arkadiska
livet är den även i utlandet kände Dmitrij
Levitskij. Hans djupt konstnärliga, tekniskt
briljanta skisser och studier ställa honom
vid sidan av tidevarvets största europeiska
mästare. Han begagnade sig av allt vad
hans århundrade kunde skänka en målare
av vackra och fängslande ämnen. Hans
tavlor glänsa av juvelprakt, de frossa i en
rikedom av spetsar, de återspegla Louis
quatorze-stilens härlighet. Han tecknar
också hovdamer som ha tråkigt och
teatraliskt poserande konstnärinnor (»Anna
Da-via») lika väl som förbleknade skönheter
med outplånliga spår av den svunna
tjuskraften (»Fru Bakunin»),

Bland adertonde århundradets
bildhuggare giva de båda i museet företrädda F.
Sjubin (med furst Golytsins marmorbyst)
och F. Gordjejev en klar bild av den
ståndpunkt skulpturen denna tid intog.
Bildhuggarkonsten ligger icke särskilt för
ryssarna, och även vid den tiden stodo må-

41 — Ord och Bild, 41 :a årg.

641

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1932/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free