Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kellgren och Gustav III. Av Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverker Ek
i kör att söka förhindra det. När
änkedrottningen sedan gjort Ebba oviss om
kungens trohet, uppträda hovdamerna åter
i kör och locka henne att upprätta sin ära
genom giftermålet meel De la Gardie. Det
var inte möjligt för Kellgren att pressa
fram poesi ur dylika tomma arrangemang.
Däremot har hans fantasi fångats av Ebba
Brahes kärlek till Gustav Adolf. Gång på
gång få hennes kärleksbekännelser äkta
tonfall, och betecknande är, att Kellgren
då ofta övergår till viston. Hennes
förtvivlade monolog i 3:dje aktens första seen
mynnar sålunda ut i en visa av påfallande
intensitet och styrka. Kellgren upplevde
just vid denna tid sin enda allvarliga
kärlekshistoria, och föremålet, Hedda Falk,
har förmodligen fått stå modell till Ebba
Brahe. Däremot har skalden föga frågat
efter Gustav Adolf, utan denne förblir
deklamatorisk även i operan. Gustav III såg
ju upp till den unge Gustav Adolf som sitt
käraste ideal, och Kellgren hade därför
tillfälle att än en gång använda sig av sin
kung och uppdragsgivare som levande
modell. Härav märks dock intet, och det
sammanhänger säkerligen med att skalden
började känna sig mycket mer främmande
än förr för Gustav III.
Kellgren har i stället kunnat känna sig
hemma bland bondfolket på Öland, och
sedan Atterbom på sitt hjärtligt övertygande
vis först klargjorde förhållandet, är man
allmänt ense om, att andra akten utgör
operans höjdpunkt. Den har blivit det
redan av konstnärliga skäl, därför att
Kellgren här uteslutande använder lyriska
medel och företrädesvis begagnar den enkla
folkliga visrytmen. Uppslaget härtill har
han fått från Armfeldt-Hallmans
vaudeville Tillfället gör tjufven, som mycket
tilltalat honom från dess första framförande.
I hälsningstalet till Armfeldt som Svenska
akademiens direktör prisar han honom, för
att han »riktat Svenska vitterheten med
en ny art af Skådespel, der allt är rörelse,
verkning och sång; där en ständigt vexlad
men behaglig melodi aldrig brytes af
passionernas skri, som såra örat, aldrig
be-grafves i dessa stora harmoniska massor,
som trötta eftertanken».
När Kellgren samtidigt säger, att
sånggudinnorna på lyriska scenen längtade att
»röja det enfaldiga i bygdens seder, det
rena i dess glädje, det lifliga i dess lekar»,
så har han redan angett vad han själv
skulle skänka i Gustav Adolf och Ebba
Brahe. En vaudeville som Tillfället gör
tjufven behåller ju alltid ett drag av
nedlåtande bondkomik, och betecknande är,
att den delvis bygger på Bellmansmelodier.
Kellgren har en vida allvarligare syn på
bonden, även om skildringen är mycket
stiliserad. Stiliseringen är dock klassisk i
den djupare meningen att idyllen blir
patriarkalisk och icke pastoral.
Naturligtvis kan det sägas, att han gör
bondflickornas visor alldeles för vackra, men en
sådan anmärkning betyder så litet, när de
till sin känsla äro äkta. Denna enkla
folkliga ton har Kellgren knappast återfunnit
i sin senare stora lyrik, och detta visar
tillräckligt, hur mycket han bygger på Gustav
III :s uppslag. Han har emellertid också
hämtat ingivelse från annat håll. Vid
denna tid har Kellgren lärt känna den store
danske lyrikern Ewald och tagit ett
mångsidigt och rikt intryck av honom. Sedan
gammalt har man också i Gustav Adolf
och Ebba Brahe spårat inflytande från
Ewalds sångstycke Fiskerne, där denne
förhärligar en samtida sjömansbragd från
Hornbæk och på scenen framställer en
rad poetiskt intagande men idealiserade
danska fiskartyper. Stycket inledes av en
grupp fiskarkvinnors sång till havet, och
just denna återljuder till ord och rytm i
några fiskarkörer, som Kellgren inlagt i
sitt stycke. En närmare jämförelse visar
emellertid, att Ewald rör sig med det
öppna fria havet i uppror, medan Kellgren
besjunger ett stilla fredligt vatten. Denna
>4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
