- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
31

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Racines Andromaque. Inledning och översättning av Ivar Harrie - Andromache, tragedi av Racine - Första akten - Andra scenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men — vad han aldrig gjort, ser Grekland nu med sorg

Er företa: en prins från Troias kungaborg

far växa upp hos Er i frid. Ni spar den sista

av ätten: i hans blod pvr ännu krigets gnista.

Minns Ni då icke mer, min kung, vem Hektor var*?

Vi minnas det — vårt folk, som krigets börda bar,

änkor och barn, som mist far, make, son i hären:

ja, det finns ej ett hem i Hellas’ landamären,

som icke bävar än för Hektors blotta namn

och kräver liv för liv av pilten i Er famn.

Och — vem kan spå, vad han en dag kan företaga?

Kanske Astyanax förnyar faderns saga.

Då se vi än en gång — och på vår egen strand! —

Hektor bland Greklands skepp med facklan i sin hand.

Vågar jag tala fritt, kung Pyrrhus, ur mitt hjärta?

Själv räds Ni att till tack få skörda bitter smärta

och kan ej tysta ner en hemlig tvivlets röst,

som varnar för den orm Ni fostrar vid Ert bröst.

Så spjärna då ej mer mot grekernas åstundan!

Fyll deras hämndekrav, röj egen fara undan!

Förgör en ovän, vard att frukta desto mer,

om till sin strid mot oss han övar sig på Er!

PYRRHUS.

Er omsorg 0111 mitt väl gör mig för mycken åra.

Jag trodde, Grekland haft ett skål att förebara

av mera vikt, min prins, mer värt Ert ädla blod,

en plan som röjt ett grand av storsinthet och mod.

Djärvs Grekland anförtro — så undrar man med rätta -

åt Agamemnons son ett ärende som detta?

Det folk vars bragder nyss med häpnad fyllt en värld,

blygs ej att lämna ut ett barn åt bödelns svärd!

Och sedan — vem har hår en rättighet att kräva?

De anspråk Grekland höjt, kan jag på stunden jäva.

Är jag bland furstarna den ende, som ej fått

full ägorätt till gods, som fallit på min lott?

Jag ser det för mig, prins . . . Där blod och brandrök ångar

kring Ilions ruin, dras lott om guld och fångar.

Fortunas givmildhet blir Hellas’ furstars lag —

och Hektors telning och Andromache får jag.

Hekabes tåreflod fick kung Odysseus stilla,

Kassandra blev, om jag minns rätt, Er faders frilla.

Har jag väl någonsin gjort intrång i den makt

de ha att bruka fritt den vinning segern bragt?

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free