Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Edvard Westermarck. Av Gunnar Landtman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Landtman
ningar och överhuvud det allmänna
sociala sambandet, allt omständigheter vilka
gemensamt måste tagas i betraktande vid
försöken att belysa det mänskliga
samlivets ursprung. Verkets femte upplaga
innefattar såsom nämnt en fullständig
omarbetning därav, men på oförändrad
bas, och då nydaningen egentligen endast
innefattar en utvidgning, har arbetets ovan
anförda begränsning i huvudsak blivit
beståndande. Det är också anmärkningsvärt,
att det nya stora arbetet vid sitt
framträdande icke i samma grad väckte
uppmärksamhet som den ursprungliga upplagan.
Westermarcks världsrykte behövde
emellertid ingen bekräftelse genom
nyskapandet av hans ungdomsarbete. Hans
storslagna produktion överhuvud har till fullo
rättfärdigat namnets ryktbarhet och de
förhoppningar som fästes vid dess bärare
från hans första framträdande på den
vetenskapliga vädjobanan. Westermarck hör
vid sidan av Sir James Frazer till de mest
citerade skriftställarna inom den
etnologiska vetenskapen. Envar som kommit i
beröring med den brittiska sociologiska
och etnologiska litteraturen, har nogsamt
erfarit, huru känt och uppskattat hans
namn är inom densamma, och även i andra
länders vetenskap är förhållandet det
motsvarande.
Till den framgång, som kommit
Westermarck till del, ha otvivelaktigt i
väsentlig mån hans vinnande personliga
egenskaper medverkat. Få äga i samma grad
som ban förmåga att känna sig
hemmastadda inom de mest olika sällskapskretsar.
Om Westermarck har anförts, att det
strängt taget icke tyckes vara han själv
som anpassar sig efter omgivningen, utan
han som danar omgivningen efter sin
personlighet, men också denna personlighet,
som varje gång bildar centrum i den givna
kretsen, är ingalunda alltid sig själv lik.
Det är intressant att, till exempel, se
Westermarck som föredragare i något lärt
samfund först dominera diskussionen för
att senare i samma grad, om också nästan
som en helt annan person, göra sig
gällande vid den sällskapliga samvaron efteråt.
Under de långa segelfärder Westermarck
som yngre plägade företaga i Sydfinlands
och Ålands skärgård, kunde ingen vara
mer naturligt folklig än han vid umgänge
med allmogen, och samma
allmänmänskliga förståelse har säkert kommit honom
väl till pass under hans forskningar bland
de infödda stammarna i Marocko.
Vid sidan av Det mänskliga
äktenskapets historia utgöres Westermarcks andra
komparativa monumentalverk av The
Ori-gin and. Development of the Moral Ideas,
utkommet åren 1906 och 1908, ett arbete
oumbärligt för den sociologiska och etiska
forskningen i nutiden och tillsynes för all
framtid. Det har utkommit även på tyska
och franska samt delvis på svenska. Den
första avdelningen i detta arbete är ägnad
teoretiska frågor inom etiken, med
utvecklingshistorisk bakgrund ända tillbaka
till en Adam Smith och en David Hume:
moralens framgående ur känslan, icke
förnuftet, de etiska känslornas innebörd,
deras samhälleliga ursprung samt de etiska
begreppens subjektiva giltighet. I arbetets
senare avdelning behandlas de etiska
åskådningarna hos olika folk, sådan
återspegling av desamma sker i folkens seder
och bruk. Dessa sistnämnda
undersökningar vore jag benägen att betrakta såsom
hörande till de betydelsefullaste i
Westermarcks produktion. I den hithörande långa
serien av kapitel kan vart och ett betraktas
som en monografisk utredning av någon
viss sed eller institution. Som exempel på
hithörande specialundersökningar kunna
anföras redogörelserna för uppkomsten av
människooffer och andra offerformer,
välgörenhet och gästvänskap, asketism,
celibat, kannibalism, dödskult och talrika andra
religiösa kultyttringar, m. m. Ett för
Westermarcks åskådning kännetecknande drag
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
