Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Edvard Westermarck. Av Gunnar Landtman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Landtman
trenne hemland, och där befinner sig en av
honom åter och åter uppsökt fristad, hans
villa, av honom kallad Tusculum, belägen
utanför Tanger på kusten av Atlanten i
en härlig omgivning av rosor, palmer och
hav. Till Westermarcks talrika arbeten i
marockanska ämnen höra Marriage
Ceremoniös in Morocco (1914), Ritual and
Bclief in Morocco (2 delar, 1926) samt
IVit and Wisdom in Morocco (1931). Av
mycket underhållande populärt innehåll är
hans år 1918 på svenska utkomna Sex år
i Marocko. Man följer honom i detta
arbete bl. a. på hästryggen kors och tvärs
genom Marocko och sympatiserar meel
honom då han, liksom även andra
forskningsresande berätta om sig, halvt försmäktande
i solgasset finner vederkvickelse genom att
i tankarna uppgöra menyen till utsökta
måltider med kostliga rätter och iskylda
drycker.
Jultiden 1903 mottog Westermarck
inbjudan att hålla en serie föreläsningar vid
London School of Economics. Denna
kallelse innebar inledningen till hans
permanenta fästande vid universitetet i den
engelska metropolen. Från hösten 1904
anställdes han vid School of Economics
som »appointed teacher» i sociologi för tre
år framåt. Denna befattning liksom hans
senare utnämning till ordinarie professor
i sociologi vid School of Economics
möjliggjordes genom donationer av hans vän
skotten Martin White.
Det är Westermarcks ställning vid
Londons universitet, ett av de förnämsta inom
hans lärofack, som i förening med hans
litterära arbeten förlänat honom den
centrala plats han intar inom sociologiska
vetenskapen. School of Economics har
betecknats som en av de mest internationella
högskolorna i världen, och bland sina
elever under de gångna åren räknar
Westermarck representanter icke endast för så
gott som alla folk i Europa, utan även för
praktiskt taget samtliga nationaliteter
utom vår världsdel, bland vilka europeisk
högskolebildning eftersträvas. En
personlig återverkan av hans undervisning har
därför spritt sig till den civiliserade
världens alla hörn, och i detta nu intaga forna
elever till honom en framstående ställning
vid talrika universitet. Till den nära
beröring i vilken Westermarck stått till sina
elever har undervisningens anordning vid
School of Economics bidragit, särskilt
seminarieövningarna med deras
diskussioner, vilka icke sällan plägade försiggå
under otvungen samvaro i lärarens enskilda
rum. I London liksom allestädes har
Westermarck städse varit på det högsta
uppburen av sina elever.
Av universiteten i Aberdeen och
Glasgow har Westermarck kallats till
hedersdoktor, vid det sistnämnda universitetet i
samband med en »Frazer-lecture» han höll
därstädes vid ett möte av British
Association. Bland talrika inbjudningar
Westermarck mottagit från Amerika har
ingått en förfrågan av år 1910, huruvida
han vore hugad att låta kalla sig till
ordinarie professor vid Harvards
universitet. År 1926 förlänades Westermarck av
Royal Anthropological Institute Rivers’
Memorial Medal.
År 1906 utnämndes Westermarck till
professor i praktisk filosofi vid
universitetet i Helsingfors. Då han året därpå blev
professor i sociologi vid Londons
universitet, inträdde det tämligen enastående
förhållandet att han samtidigt innehade
ordinarie lärostolar vid tvenne högskolor
i olika länder. Uppdelningen av hans
akademiska verksamhet på två olika håll
möjliggjordes genom att han i London
överhuvud föreläst endast under en av det
engelska akademiska årets tre terminer, i
hemlandet den återstående tiden. Detta
sakläge fortsattes till år 1918, då den
förändringen inträdde, att det nu var Åbo
akademi, vars förste rektor Westermarck
blev, som med Londons universitet delade
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
