- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
97

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska romaner och noveller. Av Algot Werin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska romaner och noveller

[1]

Av Algot Werin

Det är synd, hörde jag någon
säga, om den som väntar med att läsa
höstsäsongens böcker till jul, då förlags- och
presskvarnen har malt slut. Han har sett att
det dagligen har utkommit underbara och
gripande verk och är förväntansfull. Men hans
öde är att falla från skyarna, medan
förläggaren och kritikern stå oberörda och se på.
Föreställningen är slut, och de ha börjat att
tänka på något annat. Vad författaren
beträffar, så har han gjort sin plikt och kan
avträda. Det är väl synd om honom också.
I bästa fall har han varit konung för en
dag...

... Romaner, hördes samma något besvikna
röst, är det nödvändigt att det skall skrivas
romaner? Vilhelm Ekelund frågade så, då
han för en gångs skull recenserade en roman,
och jag kom att tänka på det när jag läste
en bok som heter »Ansikten». Den innehåller
självbiografiska skisser av författare som
samtliga äro vad man kallar autodidakter.
Sjutton till antalet, från den 60-årige
hedersdoktorn Fabian Månsson till de »fem
unga», bilda de en egen parnass; ingen av
dem tillhör ännu de aderton. Tämligen
enstämmigt och dock på var sitt sätt
fängslande berätta de om fattigdom, ensamhet och
brist på böcker, om ärelystnad och idealitet.
Det är ett stycke kultur- och
bildningshistoria, som återigen erinrar en om den svenska
fattigdomens och ståndscirkulationens
betydelse. Boken kom mycket passande »efter
storhetstiden», sedan dansen kring den
Kreugerska guldkalven tvärstannat, inte av högre
motiv utan därför att det upptäcktes att
kalven inte var av guld. Den var intressant och
lärorik på mer än ett sätt. Så gott som alla
författarna däri ha skrivit romaner, några
dussinet fullt. Men i vissa fall är hela den
voluminösa romanproduktionen mindre
intressant och givande än de få sidor på vilka
berättaren här har tecknat drag ur sin
livsutveckling och erfarenhet... Det måtte vara
något fel med romanen på det hela taget.
Har den inte haft sin tid, det lugna och på
det hela taget välordnade 1800-talet? Nu går
livet fram så hastigt och sensationellt, och
romanen blir efter. Ja, äro inte både roman
och drama tappade bakom vagnen i våra
dagar?...

Man kan tycka så, det medges. Men
mycket beror väl på att det skrivs för många
romaner, för många av det slag som vem som
helst med litet god vilja kan tänka ut och
sätta ihop. I dessa tider av arbetslöshet är
det naturligt att romanförfattarens i lyckliga
fall inkomstbringande yrke översvämmas likt
andra fria yrken. I själva verket kan man
peka på samtida romaner, t. ex. Remarques,
som inte fallit bakom tidens händelser.
Fortfarande händer det att en berättare tar och med
milt våld för in oss i en värld som svävar mitt
emellan verklighet och overklighet, som är
hel, riktig, i sig självklar. Sedan vi kommit
ditin äro vi fast, ända tills författaren
behagar släppa oss igen. Det är väl i allmänhet
inte livet helt enkelt som dessa böcker ge,
utan vad Matthew Arnold kallade »criticism
of life»: livskritik, livsbelysning.

Bland fjorårets svenska romaner är det
kanske ingen som är alldeles så beskaffad. Av
dem jag läst och här går att anmäla har
Elin Wägners Dialogen fortsätter
intresserat mig mest. Den dialog som det är fråga
om är naturligtvis den mellan man och
kvinna, den äldsta och enda oundgängliga i

[1] Elin Wägner: Dialogen fortsätter. Albert Bonniers förlag.

Anna Lenah Elgström: Den kloka Elsa. Hennes barndom. Albert Bonniers förlag.

Elsa och kärleken. Far och dotter. Hennes ungdom. Albert Bonniers förlag.

Eyvind Johnson: Bobinack. Albert Bonniers förlag.

Ivar Lo-Johansson: Måna är död. Albert Bonniers förlag.

Gustaf Ericsson: Mannen som du dödat. Tidens förlag.

Frithiof Nilsson, Piraten: Bombi Bitt och jag. Barndomsminnen. Albert Bonniers förlag.

Harry Martinsson: Resor utan mål. Albert Bonniers förlag.

James Larsson: Livet förbi... P. A. Norstedt & Söners förlag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:51:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1933/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free