Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Johannes Brahms. Av Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Rabeni ti s
en direkt adress till Wagner. Denne
sparade ej på nedsättande och hånfulla
utlåtanden om den nye profeten, vilken
Schumann upphöjt i musikvärlden. Brahms
fick lida mycken smälek från
Wagneria-nernas sida. Det hårdaste ordet om
honom fälldes av Nietzsche, då han efter sitt
avfall från Wagner underkände honom
som en denne värdig motinstans och
avfärdade honom med glosan »die
Melan-cholie des Unvermögens». Egendomligt
är, att även Liszt, som hade den
universella sympatins och generositetens gåva,
ställde sig snävt avvisande mot honom.
Utan tvivel led Brahms, som dock hade
stöd i andra mäktiga kretsar, under den
likgiltighet eller det förakt, han sålunda
fick röna, men han hörde till dessa starka
inåtvända själar, som förstå att bida sin
tid — han ägde f. ö. av naturen en ädel
anspråkslöshet och tillbakadragenhet.
Själv var Brahms ingalunda — till
skillnad från sin väninna Clara Schumann
— blind för Bayreuthmästarens storhet
utan framhöll den mången gång med
eftertryckliga ord. I ett brev kallar han sig
»den bäste Wagnerianen». »Wagner»,
skriver han i ett annat, »det är ju den
förste. Efter honom kommer nu på länge
ingenting. Allt annat försvinner i denna
stund inför hans betydelse, som ingen så
lätt begriper och värderar som jag.» —
»Håller Ni mig för så inskränkt», skriver
han i ett annat brev, »att jag icke skulle
förtjusas av Mästersångarnas glädje
(Heiterkeit) och storhet?» I sina
Brahms-minnen meddelar Eugénie Schumann, att
Brahms till henne yttrat, att Den flygande
holländaren vore det bästa Wagner gjort,
ett omdöme som ju dock tyckes innebära
en viss reservation i hans uppskattning av
sin store samtidas konst. Gentemot
Bruckner förhöll sig Brahms skarpt avvisande;
Bruckners av Wagnerklanger påverkade
rapsodiska symfoniform föreföll honom
som konstnärlig svindel. Här framträder
en antagonism som än i dag gör sig
gällande i det tyska musiklivet.
Medan Brahms i hela den germanska
världen nu fått sin ställning som en av
tonkonstens störste heroer befäst, stöter hans
verk än i dag på ett hårdnackat motstånd
utanför densamma och i synnerhet i
Frankrike. I Paul Landormys
Brahmsmonogra-fi vimlar det av från vår synpunkt sett
bornerade banaliteter i omdömet, vilka
otvivelaktigt äro ett uttryck för en allmän
fransk opinion. Här förklaras han
medelmåttig eller svag som symfoniker, men
erkännes med vissa reservationer som
kompositör av kammarmusikverk. Större
förvåning väcker det, att en så fin och bred
musikintelligens som Romain Rolland icke
kan smälta Brahms musik; man minns, att
Jean-Christophe är alldeles rådlöst
oförstående gentemot den tyske mästarens
sublima skapelser, trots hans försök att
överlägset motivera sin uppfattning. Detta
visar höjden av de skrankor som resa sig
mellan två folklynnen och kunna göra det
enas mest genuina och karakteristiska
yttringar otillgängliga för den andra parten
— den franska andens exklusivitet har ju
under historiens lopp framträtt på många
olika områden. Och det är också på sitt
sätt ett bevis på Brahms’ tyska och
germanska urnatur, som icke så lätt spränger
partikularitetens gränser men
förmodligen i framtiden kommer att göra det i allt
vidare omfattning, ty det starkast
nationella har dock även en syftning mot det
universella, såsom trädets rot syftar mot
kronan och vidderna.
Wagners konst är en allmänmänskligare
företeelse än Brahms’, då klangprakten i
hans musik verkar mera omedelbart
hänryckande och äger sinnlighetens hela
tjusning och då nyckeln till hans tonspråk
ligger tillgänglig i hans därmed förbundna
diktverk. Också har naturligtvis teatern
med sina handgripliga verkningar bidragit
till att lätta tillträdet till hans konst.
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
