- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
275

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Det besegrade livet. En studie i Pär Lagerkvists författarskap. Av Erik Blomberg. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det besegrade livet

vanvett, till ursinnig blodsutgjutelse. Liksom
i Det eviga leendet bär kärleken döden i sitt
sköte, men här föder den brott. Fången
ropar : »Förbannade liv som ger oss lidelser
— till att kväva! Och så skall vi brinna upp
av dem för att finnas, för att vara de vi är ...»

»Förbannade liv», det var ju omkvädet i
Den Osynlige. —

Skomakaren har inte mycket att försvara
sig med: »vi måste behärska oss, säger han,
våra lidelser, om vårt innersta skall finnas ...»
»Men detta innersta, vårt väsen», svarar
Fången, »det är ju det som vill leva, det är det
som vi måste kuva, tills vi brinner upp i dess
eld.» Och hans sista ord bli dessa: »Vårt eget

liv får vi aldrig leva. — Nej–-Nej

–-Nej.» Det är Lagerkvists eget credo

i Det besegrade livet: »Mitt ord är nej!»

Men hur svag och tvekande lyder inte
denna gång det positiva i hans tro. Sonens blod,
det var ändå hans eget hjärteblod —

»han var ren och osjälvisk som bara
människohjärtat kan vara ... Hans själ var så utan
allting lågt. Därför kunde han inte härda ut.
Därför offrade han sig, stackars barn — kunde
bara vittna om hur han var. — Offra det är
något annat. Det förstår jag. — Vad blandar
du in honom för. Han som var ett oskyldigt
barn. — Han som aldrig gjort något ont.-»

Lagerkvist kastar åter ansvaret på livet,
för att människan skall gå fri. För att
människan skall bli skuldfri förvandlas hon till
ett oskyldigt barn, som ännu inte har levat,
som ännu inte har gjort något ont. — Men
varför måste sonen offras ? Väl ändå
därför, att hans far inte ville se och förstå hur
det verkligen var. Inte ville kännas vid sin
egen drift, gå till roten med sig själv. Då
skulle han förstått, när hans egen
upplevelse gick igen hos sonen och kanske kunnat
hjälpa honom. Om han varit ärlig, i stället
för att fly bort från sig själv, söka skydd i de
fromma känslornas famn, i de goda
gärningarnas frid. Om han varit sann.

Sanningen är inte alltid det nödvändigaste,
förklarades i Det besegrade livet. Här hade
den i varje fall varit nödvändig. Hela
händelseförloppet i »Han som fick leva om sitt
liv» utgör en enda förintande kritik av »att
människan blott inom trång gräns upplever
det största». Konstnären vederlägger
förkun-naren.

Ty Lagerkvists filosofi är alltjämt
densamma. Den utvecklas klarast — och vack-

Ivan Hedqvist som Boman i
Han som fick leva om sitt liv.

Dramatis ka teatern i♀28.

rast — av styckets resonör, gubben Boman
som säljer kängsnören, en kusin till gubben
Lindgren i källarvåningen. Liksom denne är
han invalid, går med träben, och det är i
en apoteos till detta döda ben, som han
lägger fram sin visdom. Livet är för honom den
tyngsta börda jorden bär, och själv lever
han inte mer än nödvändigt. Sitt friska ben
sätter han inte mycket värde på: »Se här
mitt ben, det enda jag har. Och det är mig
mer än nog. I detta liv som är utan all vikt
inskränker jag mig till det allra
oundgängligaste.» Träbenet får desto högre pris:
»Men du min döde, min gode trogne
kamrat, du har aldrig gjort mig någon förtret.
Aldrig klagar du, aldrig har du några
timliga behov. Ty du är död, du står över det.

–-Du slits inte ut, förgängelsen rår ej

över dig. För du lever inte, du. Du skall
överleva mig, för du är död.»

Så paradoxalt har aldrig förr
individualismen röjt sig hos Lagerkvist. Av sammà skäl
som han föraktar livet, föraktar Boman sitt
eget ben, därför att det som levande kan tas

275

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free