Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Comédie-Française. Av Kjell Strömberg. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjell Strömberg
médie-Française dukat under i den hårda
konkurrensen med boulevarden, vars
glanstid nu begynner. Men man behövde också
en uppfärskad modern repertoar. François
Buloz, grundaren av Revue des Deux
Mondes, de unga romantikernas
huvudorgan, blev mannen som skulle uträtta
underverk på teaterchefens post, sedan alla
hovherrarna misslyckats. Han lyckades
åtminstone öppna en kanal till
Comédie-Française från Scribes outtömligt
flödande diktarådra, men han begick det
oförlåtliga felet att släppa Rachel.
Februarirevolutionen 1848 medförde ett tillfälligt
namnbyte, men också ett chefsbyte. Den
nye teaterchefen Arsène Houssaye, ett
framstående boulevardlejon, var tillsatt av
Rachel, som hade prinsen-presidentens öra,
och hans första åtgärd var att reengagera
den judiska stjärnan med ett då för tiden
svindlande gage av 42 000 francs för sex
månaders tjänst — en summa som
inspelades på mindre än en månad med en för
henne lämpad repertoar, d. v. s. klassisk
tragedi, men även modern melodram.
Samtidigt genomdrev han ett nytt reglemente,
som väsentligt utvidgade chefens
maktbefogenhet, vilket i realiteten betydde, att
Rachel blev teaterns oinskränkta
härskarinna. En besvärligare stjärna har
säkerligen ingen teaterchef haft att göra med:
hon nöjde sig icke med att bestämma
repertoaren utan ville också sköta
engagemangen, och som en god dotter av Israel
tänkte hon därvid i första hand på sin
vitt-utgrenade släkt, så att Comédie-Française
av folkhumorn, rikt utvecklad under andra
kejsardömet, döptes till »Thalias
synagoga».
Sextiotalet blev en ny nedgångstid för
Comédie-Française; Rachel var död, och
de svaga chefer, Empis och Édouard
Thierry, som efterträtt Arsène Houssaye,
levde ur hand i mun på smulorna från
Scribes ständigt dukade bord, medan den
klassiska repertoaren fick förfalla. Gym-
nase blev den egentligen litterära teatern,
där Dumas d. y. ventilerade tidens
problem och Emile Augier höll upp sin
buktiga spegel för vällovliga borgerskapet.
Fransk-tyska kriget 1870—1871 höll på
att bli en dödlig katastrof för den
dekura-gerade truppen. Kassan var 7 francs dagen
efter Sedan, och teatern förvandlades
delvis till fältlasarett. Men man höll ut och
spelade — utan konkurrens — så länge
belägringen varade. Först Kommunen
gjorde situationen prekär. Då samlade Got
truppens skingrade medlemmar, av vilka
många ledo bitter nöd, och förlade för
några sommarveckor Comédie-Française
till London. Omstrålad av ny gloria,
vunnen i ärlig kamp för det dagliga brödet på
utländsk botten, kom truppen tillbaka till
sin iordningställda teater. Den möttes här
av en ny chef, Emile Perrin. Hans
femtonåriga regemente var strängt men
välgörande och befriade för alltid
Comédie-Française från omedelbara bekymmer för
dagen. Perrin, som under kejsardömet
ryckt upp Parisoperan i rang och linje med
Europas främsta, var framför allt
ekonom och organisatör.. Hans första åtgärd
blev att skaffa teatern en kassafond genom
att reservera en viss procent recettmedel,
så att man stod rustad mot politiska
omvälvningar och ogynnsamma konjunkturer,
varjämte han fick societärerna att själva
sörja för sin pensionering genom
obligatoriska avdrag på respektive andelar. Han
skaffade vidare Comédie-Française —
liksom förut Operan — en fast stam av
abonnenter ur den förnäma världen och
öppnade artistfoajén för denna publik.
Den brydde sig kanske icke så mycket om
vad som spelades, men det blev fint att gå
på Komedien och att ha reda på, att man
här vördsamt borde ha hatten i hand, när
man tittade in bakom kulisserna, medan
på Operan betäckt huvud var
comme-il-faut, icke blott i umgänget med balettens
damer.
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
