Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gustav Adolfs-litteratur. Av Wilhelm Tham - Några ord till förklaring. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern Gustav Adolfs-litteratur
Hornborgs arbete är fyllt av dylika
intressanta detalj uppgifter och värdefulla
upplysningar. Icke alltid äro de kanske fullt
korrekta, och en och annan gång har ett
förbiseende gjorts. Axel Oxenstierna hade sålunda
icke vid Gustav Adolfs trontillträde varit
riksråd i fem år, endast i två. Erik XIV: s
insats på det militära området är ej omnämnd.
Men i sin helhet gör boken ett
okonventionellt, friskt och intensivt intryck på läsaren.
Den är helt präglad av sin författares
personliga blick på tingen — synpunkterna äro
ofta överraskande, icke alltid godtagbara men
städse intresseväckande.
Ur skilda synpunkter har jubileumsårets
imponerande Gustav Adolfs-litteratur, av
vilken en del härovan i all korthet blivit
diskuterad, behandlat den store konungens
regeringstid. I ett är denna litteratur samstämmig: i
betygandet av tidens oerhörda kraftanspänning,
inåt och utåt, av dess på alla områden
storartade utveckling. »Det är en oförliknelig
epok i det svenska arbetets historia, som
ligger mellan senhösten 1611 och
novemberdagarna 1632.» Intet verk ger oss kanske
bättre besked om den saken än det, ur vilket
dessa ord äro hämtade. Gustav II
Adolfs-utställningens katalog kan faktiskt göra anspråk på
större uppmärksamhet och intresse än vad
som vanligen tillkommer verk av denna art.
Lättläst är den ingalunda, men den som
nummer efter nummer genomgått den nära 300
sidor digra volymen, har fått till livs en
mäktig exposé av 1600-talets svenska samhälle,
ett tvärsnitt från ovan till nedan av statligt
och kommunalt liv, av vetenskap och konst,
av handel, näringar och levnadssätt.
Katalogen, vars utstyrsel med hänsyn till arbetets
art måste betecknas som minst sagt
praktfull, utgör resultatet av ett samarbete mellan
framstående fackmän, vilka också genom
instruktiva och förträffliga översikter framlagt
sina synpunkter på respektive områden.
Måhända stannar en historiker här med
speciell tacksamhet inför Kungliga Bibliotekets
avdelning, utarbetad av förste bibliotekarien
Carl Efvergren. I all sin knapphet ges dock här
en ansats till en modern bibliografi över
tidigare Gustav Adolfslitteratur. Det framgår
bl. a. av denna bibliografi, att de tryckta
berättelser och broschyrer, som kort tid efter
det olycksdigra Lützenslaget spredos över
Europa, ingalunda voro få. Ett studium av
dessa skrifter är värt sin möda. I nästan
samstämmig kör betyga de sin vördnad för
Gustav Adolf och sin sorg över hans död. För
oss bära de vittnesbörd om att den svensk,
som gripit vidast kring, redan på sin samtid
utövat en förunderlig dragningskraft.
Några ord till för klaring.
I anslutning till d:r W. Thams recension
av »Iconographia Gustavi Adolphi» har
tidskriftens redaktion välvilligt upplåtit plats
för ett genmäle av undertecknad.
För recensentens erkännande av Svenska
porträttarkivets och förf:s egna bidrag till
verket ber jag att få framföra ett
förbindligt tack. De anmärkningar, som upptaga
huvudparten av recensionen, äro emellertid av
den art, att jag ej vill lämna dem
oemotsagda.
Recensenten, själv politisk historiker av
facket, frånsäger sig uttryckligen kompetens
att bedöma konsthistoriska problem. Det gör
därför intryck av självmotsägelse, då han
med bestämt ställningstagande framhåller ett
personligt färgat angrepp, som från
konsthistorisk utgångspunkt riktats mot mitt
arbete.
Recensentens »allmänt vetenskapliga»
anmärkningar hindra honom ej heller från
att själv fälla ett starkt negativt omdöme om
det konsthistoriska resultatet av mina
forskningar.
Undertecknad har varit den förste att
betona, att hans forskningsresultat rörande de
(över 300) Gustav Adolfsporträtten i
katalogen ej pretendera på att betraktas som
definitiva. För en allsidig kunskap om dem —
ifall en sådan låter sig tänka — krävas ännu
mångåriga forskningar på olika
specialområden.
300-årsjubileet gav Svenska
Porträttarkivet och förf. inte blott en konjunktur utan
även en fullgiltig anledning att utgiva det
väsentliga av det material av Gustav II
Adolfs porträtt, som de under ett par
decennier samlat. Därvid ansåg utgivaren sig göra
21— Ord och Bild, 42:1 årg.
32I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
