- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
368

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En grupp spanska romanförfattare. Av Alfred Åkerlund - Två dikter. Av Ragnar Jändel - Jorden - Malört

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alfred Åkerlund

Blanco-Fombona är, liksom Baroja, i
besittning- av den ganska sällsynta och aldrig
nog värderade gåva som heter humor. Han
är vidare en överdådig tecknare av
karaktärer och har konstnärens blick för den
stämning och den poesi som kan ligga i en viss
miljö, om än torftig, om än t. o. m.
slus-kig, eller i ett stycke natur. Allt detta
kommer utmärkt väl fram i den med storartat
humör skrivna satir som sist omnämnts, EI
Hombre de Oro. Må vara att Fombonas
figurer ibland äro chargerade, men de äro till
den grad levande, att man minns dem som
gamla bekanta: den hyggliga gumman
To-masa med den besvärliga reumatismen,
kvacksalvaren Matamoros, bister att skåda men
snäll som ett barn och en självuppoffrande

själ, högst uppfriskande för övrigt i sin naiva
självtillit och kolartro på »boken».

Hela världen beundrar de typer som
skapats av Charles Dickens. Fombonas figurer
kunde mycket väl förtjäna en liknande
berömmelse.

* *

*



Spaniens diktare stå icke precis, i
rampljuset, och det kan väl hända, att ingen
enda av de nu levande någonsin blir så känd
och erkänd av världen, att han får epitetet
»stor». Men man kan aldrig veta. Och huru
som helst, en stor och fundamental egenskap ha
de spanska författarna: ursprunglighet,
individualitet, en kraftigt markerad
personlighet.

TVÅ DIKTER

Av RAGNAR JÄNDEL

Jorden.

Så sällsamt glänser väl ingen

stjärna som du, o Jord!

Som daggen i gryningen glänser,

så skimrar här över tingen

alla förtvivlades tårar.

Som flammande facklor brinner

alla profeternas ord.

Så lyser med underbart sken
alla de korsfästas kärlek,
allas, som världen har dömt
åt galge, bila och bål.
O stjärna, du ensamma stjärna,
så sällsamt lyser väl ingen
av tårar, kärlek och stål.

Malört.

»Vi funno honom död.

Vi lade några blommor i hans hand,

så som man brukar göra,

då någon far till fjärran, fjärran land.»

Liksom ett barn han låg
i nattlig ensamhet.
Med malört i sin hand

han for långt bort till landet Evighet–-.

368

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:51:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1933/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free