Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den svenska Cypernexpeditionen. Av Ernst Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Kjellberg
Einar Gjerstad.
och de förra trädde här under ett
betydelsefullt skede av sin utveckling i nära
beröring med Orientens kultur på dess egen
mark. Från metallkulturernas uppkomst
och till den klassiska forntidens slut har
Cypern varit en av de främsta
fyndorterna för kopparn. När vi uttala detta ord
nämna vi i själva verket öns namn bland
greker och romare, Kupros.
Under medeltiden blev ön en
korsfarar-nas utpost mot öster och nådde en tid av
högsta blomstring sedan det motliggande
asiatiska fastlandet åter fallit i Islams
våld. Sköna katedraler och mäktiga
rid-darborgar påminna än i dag om dessa
tider, då frankiska herrar här höllo hov,
och när Venedig till slut tagit på sig
kampens börda för att skydda sin handel,
pryddes Famagustas och Nicosias mäktiga
vallar med Markuslejonets sinnebild.
Man skulle ha trott, att ett land, som
haft en så växlingsrik historia, tidigt skulle
ha lockat forskningen till noggrannare
undersökningar. Cyperns jord är full av
skatter som gångna släkten gömt i dess
sköte; det har man länge vetat, och
skattsökarna ha varit framme och bärgat rika
skördar. Men den vetenskapliga
utforskningen av Cyperns rika fornkulturer har
däremot varit ett sorgligt kapitel. Den
förste, som i stor skala exploaterade
Cyperns arkeologi, har omgivit sina fynd med
en sådan vävnad av lögn och bedrägeri,
att hans efterföljare behövt årtionden för
att genomtränga den och komma
sanningen på spåren. I andra fall ha värdefulla
grävningsresultat kommit att bortskymmas
av dilettantiskt hypotesmakeri. Engelska
arkeologer ha dock gjort förtjänstfulla
undersökningar och därmed lagt en grund,
på vilken man kunnat bygga vidare. Men
våra kunskaper behövde på nästan alla
punkter preciseras och fördjupas. Det har
länge rått ett skriande missförhållande
mellan fyndens antal och kvalitet och de
kunskaper man ur dem kunde vinna för
öns kulturhistoria. Här fanns för
forskningen ett fält, om vilket man med
säkerhet kunde vänta, att det skulle giva en rik
skörd av nytt vetande och av vackra fynd,
om någon ville ta itu med uppgifterna med
energi och metod.
Anledningen till att det just blev svenska
forskare förunnat att göra den stora
grundläggande insatsen i Cyperns
arkeologiska utforskande har berättats av
professor A. W. Persson i hans populära bok
om Asine. Ett tillfälligt möte på en
järnväg mellan en cypriotisk affärsman, svensk
konsul i Larnaka. herr Pierides och
svenska arkeologer, en tjänst som den ene
resande visat den andre, och anknytningen
var given. Allt sedan dess har herr Pierides
varit outtröttligt verksam för att
befrämja den svenska expeditionens syften dels
i sin egenskap av inflytelserik medborgare
och särskilt som medlem av styrelsen för
det Cypriska museet i Nikosia.
En ung svensk forskare åtog sig att
systematiskt studera Cyperns fornlämningar,
Einar Gjerstad, vilken kort förut vid
418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
