Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den nordiska rasen från social-antropologisk synpunkt. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nordiska rasen
liga fordringar, måste bedrivas med hjälp
av en statistisk metodik, som ej är alltför
enkel och lättillgänglig. Att närmare ingå
på metodiken är här ej möjligt.
De undersökningar över
rasbeskaffenhet, som hittills föreligga, fylla ej större
fordringar i metodiskt hänseende. I
allmänhet äro de utförda på ett ganska
primitivt sätt. Rasforskningen är ju en ung
vetenskap, varför detta är ett naturligt
förhållande. Att de säkra fakta, som
finnas, äro fåtaliga, spelar ju ej så stor roll,
blott man klart inser, att dessa fakta ej
tillåta några vittgående slutsatser. I själva
verket har man emellertid inom
rasforskningen otvivelaktigt varit mycket djärv,
när det gäller generaliseringar och
slutsatser. När man sedan möter dessa
slutsatser i den politiska diskussionen, är det
ju ej förvånande, att de då fått en ännu
mera bestämd formulering och därigenom
blivit ännu mera tvivelaktiga.
Med hänsyn till den allmänna
begreppsförvirringen i rasfrågor har det varit
oundvikligt att ovan beröra en del rent
principiella och begreppsmässiga problem.
Mot bakgrunden av den utredning, som
lämnats, kunna vi nu gå vidare och
diskutera den nordiska rasen. Det är ju
uppenbart, att en jämförelse mellan nordisk ras
och någon av huvudraserna, exempelvis
negrer och mongoler, ej har något
intresse ur europeisk synpunkt. De problem, som
skola lösas, är att i den mån detta är
möjligt avgränsa den nordiska rasen från
andra europeiska raser. Härvidlag kunna
vi uppenbarligen ej vänta att finna
egenskaper, som i varje enskilt fall möjliggöra
ett bestämt omdöme. Vi veta emellertid, att
ljusa ögon äro vanligare i Nordeuropa än
i det övriga Europa, att kroppslängden är
högre, huvudformen mera avlång,
hårfärgen ljusare etc. Det finns en
genomsnittlig skillnad mellan nordeuropeer och
andra europeer, som otvivelaktigt berättigar
till påståendet att en slags rasskillnad före-
ligger. Speciellt Sveriges folkbeskaffenhet
är jämförelsevis noga undersökt.
Folkbeskaffenheten i andra europeiska länder är
däremot ej så noggrant analyserad. De
uttalanden man kan göra om
rasbeskaffenheten hos de olika europeiska folken på
grundval. av föreliggande material äro
knappast av den art, att det är möjligt
att här närmare ingå på dem. Utrymmet
är för knappt och problemen för
invecklade. Vi nöja oss med att påpeka, att de
egenskaper, som i genomsnitt utmärka
den nordiska rasen, även återfinnas hos
andra europeiska raser. Ögonfärg,
hårfärg, huvudform, kroppslängd etc. variera
hos de europeiska raserna så, att
otvivelaktigt en stor del av variationsbredden för
dessa egenskaper är gemensam för dessa
raser. Även olika kombinationer av
egenskaper finnas hos olika europeiska raser,
så att en bestämd rasdiagnos i enskilda
fall ej alltid kan ställas med vetenskaplig
säkerhet. För att ta ett konkret exempel
finns det en genomsnittlig skillnad i
kroppslängd mellan män och kvinnor av
samma typ som rasskillnader i
kroppslängd. I det enskilda fallet skulle man
emellertid ej med hjälp av kroppslängden
kunna särskilja män och kvinnor. Man kan
skilja könen med hjälp av andra
egenskaper av absolut karaktär. När det gäller
raser sakna vi emellertid sådana
egenskaper, och de hållpunkter som finnas ha
endast en mycket relativ karaktär.
Skillnaden mellan art- och rasbegreppet är, som
tidigare framhållits, just den, att
artbegreppet har absolut karaktär och är
användbart för varje enskilt fall, medan
däremot rasbegrepp, när man går till finare
indelningar av människomaterial, ej har
absolut karaktär, ej kan användas i det
enskilda fallet utan endast för
särskiljan-de av grupper. I och med att man
fastställer detta, är det klart, att
rasskillnader ej få tillmätas alltför stort värde, ej
få läggas till grund för uttalanden av
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
