- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
494

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bokhandlarefamilj. Av Gurli Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G ti r li Linder

rituelle och populäre österrikiske envoyén,
greve Woyna, anlitar honom, och v. Brinkman,
nyligen invald i Svenska akademien, blir en av
hans första kunder och rekommenderar livligt
den unge och sympatiske bokhandlaren.
Drottning Desiderias hovdam fröken Anker köper
Goldsmiths romerska och grekiska historia på
engelska; senare köper själva drottningen av
honom inte mindre än fyra volymer Paul de
Kock, m :me Campans berömda Anecdotes och
en Anthologie russe. Bland hans övriga
kunder märkas kronprins Oscar, v. Beskow,
Anders Retzius, gymnasten Branting, Jacob de la
Gardie, grundaren av det berömda de la
Gardieska arkivet, Joh. Olof Wallin samt inte
minst Kungliga biblioteket,
Krigsvetenskapsakademien, Vetenskapsakademien och
Läkaresällskapet. Av stor framtida betydelse blir
hans förbindelse med Upsala akademis
bibliotek. I denna stad tillhandlar han sig också
— av författarna som ju den tiden voro sina
egna förläggare — mot utländsk litteratur
åtskilliga exemplar av Franzéns och Lings
skrifter.

I ett avseende blev emellertid
Stockholmsresan förenad med en besvikelse för Adolf.
Han fick blankt avslag på sin ansökan om
svenskt medborgarskap, ett avslag som
kränkte honom så djupt, att det dröjde hela tjugu

år innan han förnyade denna ansökan.

*



Hur hade det nu under tiden gått för
Gerhard Bonnier i Köpenhamn ? Tyvärr alltjämt
ganska illa, trots Adolfs alla hjälpsändningar.
Det stort klart för den senare att ett
ingripande måste ske. Men hur ? Jo, själv måste
han återvända till sin affär i Göteborg, men
den bokförsäljning han fått till stånd i
Stockholm måste säkras genom att där öppnades en
verklig bokhandel. Och vem skulle kunna
sköta den bättre än gamle far. Han är den
kunnigaste bokhandlare Adolf känner. Tanken på
att vid hans ålder byta land och starta ny
verksamhet samt på att lämna sin stackars
hustru att endast med hjälp av ett ungt
biträde sköta de intrasslade affärerna och de
många barnen gör fader Gerhard tveksam,
men han slår till. Det har ju gått så bra för
Adolf, då skall det gå också för honom. Han
reser först till Göteborg, får 30 rdr b :co av
Adolf och fortsätter till Stockholm. Men han
har ej lätt att komma i gång och känner sig
ensam bland främlingar.

Emellertid gäller det för Gerhard först och
främst tillåtelse att få etablera sig som
bokhandlare. Men trots rekommendationer från
inflytelserika kunder och gynnare och trots
åberopande av de många svenska
vetenskapliga verk han tryckt på egen bekostnad fann
Kungl. Maj :t »icke skäl att till denna
underdåniga Ansökning lemna Nådigt bifall».

Avslaget följdes emellertid ett par dagar
senare av en förnyad ansökan, denna gång av
Adolf Bonnier, med anbefallning av både
biskopen och landshövdingen i Göteborg. Denna
ansökan beviljas. Emellertid dröjer det ett år
innan Adolf kan flytta över till Stockholm,
och under tiden stannar Gerhard där, hyr
lokal och öppnar boklåda i Västerlånggatan 6.
Men redan i maj 1832 lämnar han Stockholm
— via Helsingfors! Troligen för att där
avyttra en del av det utländska lager han
medfört till Stockholm.

Med den i det stora hela misslyckade resan
till Sverige, säger K. O. Bonnier, är
Gerhards historia i själva verket avslutad.
Visserligen lever han efter återkomsten till
Köpenhamn ännu i trettio långa år, men ett
enformigt, småborgerligt liv, med ständiga
penningbekymmer, trots sönernas oavlåtliga
hjälp.

Familjekärleken levde alltid stark i det
bonnierska hemmet. En gång när Gerhard själv
måste medge att affären gick uselt, fann han
i familjen skäl för sin aldrig svikande
optimism. Han skriver:

— Vi lever for Resten G. v. 1. allesammen
saa eenige og behagelige som det sømmer en
dannet Familie . . . Jeg skatter mig lykkelig efter
den ideligen havde Modgang at eje gode og
dydige Børn.

Verksamhetslusten och ambitionen att
behålla sitt anseende som bokhandlare överge
heller aldrig Gerhard Bonnier. En av sönerna
skriver om sjuttioåringen att han fortfarande
inte kan låta bli att »projectera stora
Verlags-unternehmungen». Förgäves varna sönerna
honom för att oupphörligt öka sitt lager av
svårsålda antikvaria.

När han fyllt sjuttiofem år skriver han
förtjust till Adolf, att han lyckats erhålla en
utmärkt lägenhet till sin handel:

Du vil sikkerligen glæde dig at see hvorledes
jeg har udvidet mine Ting. Jeg har nu bestemmt
at trykke den største deel af mine antiquariske
Artikler især Historie og Naturhistorie, Kunst,
Juridik etc. I Naturhistorien er betydelige
Kostbarheder kiøbt efter Grev Yoldis Samling.

494

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free