- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
519

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Jonas Lie. En essay till hundraårsdagen den 6 november. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jonas Lie

Den »fremsynte» David Holst i
debutromanen är en i sin fantasi bergtagen
nordlänning. Klärvoajansen,
tungsintheten, spök- och helvetesskräcken stå hos
honom på gränsen till vansinnet; hans mor,
från vilken han ärvt det visionära draget,
dog som sinnessjuk.1 När David Holst
blivit fullt medveten om sjukdomsarvet, vill
han bryta med sin trolovade Susanne. Men
hon vägrar att skiljas från honom, sätter
sin hoppfullhet mot hans skrupler och
visar honom därigenom vägen till hälsa.
»Jeg begreb», säger David Holst, »at alt
det, som kunde kaldes ridderlig Opofrelse
fra min Side, kun laa lavere end vor
Kjærlighed, ja simpelthen var en uværdig
Krænkelse af den. I sand Kjærlighed
bæres Korset af begge de elskende, og den,
som ’ridderligt’ vil bære det alene, bedrager
kun den anden for endel af sit bedste Eie.»
Man torde kunna antaga att bakom denna
seen döljer sig minnet av den upprörda
dag, om vilken diktarens son berättat i
sin bok om fadern, då denne måste
underrätta sin hustru om sitt skeppsbrott i
verkligheten, men hon modigt ställde sig vid
hans sida för att dela bördan.

Ämnet och upplösningen i Den
Fremsynte — fantasten som räddas genom
kvinnlig kärlek — erinrar eljes om Ibsens
Peer Gynt, men att det för Lie är den
personliga upplevelsen som ligger bakom,
framgår av att motivet upprepas i hans
följande böcker i ständigt nya variationer.
I historien om Søndemørs-Ottringen är
hustrun den enda som tror på Per Skodjes
idé om den stora fiskebanken, medan alla
andra anse honom galen. Man känner igen
motivet t. o. m. när den resoluta jomfru
Een i Rutland överraskar sin tillkommande
man med sitt krafttag i ratten, när
stormen håller på att bli honom övermäktig. I
Tremasteren Fremtiden skymtar åter mo-

1 Även i Faste Forlands kaotiska fantasi
markerar Lie ett patologiskt inslag genom att låta
honom ha en bror som är idiot.

tivet med mannens överdrivna
»ridderlighet» ; han är för stolt för att vilja låta
den älskade dela hans fattigdom, men
kränker därmed endast hennes känslor.

Hur mannens underlägsenhetskänsla å
andra sidan kan undergräva hela lyckan i
ett äktenskap, skildras i Lodsen og hans
Hustru. I denna roman visar sig Jonas
Lie för första gången även som den
psykologiska mästerlots han är, med sin
intuitiva blick för själslivets dolda revlar
och undervattensskär. Salve Kristiansen
känner sig som simpel lots icke värdig sin
hustru, vilken som ung åtnjutit uppfostran
i ett bättre hus. Han är en Terje
Vigen-natur, ärlig och trofast som guld, men
med ett obändigt och misstroget sinnelag,
och den hemliga underlägsenhetskänslan
verkar därför på honom som ett inympat
gift. Omedvetet söker han sin revansch i
en fullkomligt ogrundad, men outrotlig
svartsjuka på den fine sjöofficer, som en
gång uppträtt som hans rival. Han plågar
både hustrun och sig själv i åratal med
sin oresonliga misstänksamhet, vilken
släpper honom först när hon genom att sätta
hårt mot hårt tvingar honom att äntligen
se klart in i sig själv och erkänna att hans
svartsjuka endast har sin rot i hans eget
självtvivel: »Jeg har altid set at Du var
slaaet til noget stort, at Du egentlig
skulde havt en Månd, som var noget i Verden
— slig én som han og ikke en ringe Månd
som jeg. Ser Du, — det har jeg aldrig
kunnet taale att tænke paa, — og saa er
jeg bleven hadsk mod Alverden og
mistænksom og ond mod Dig.» Som studie i
mindervärdighetskänslans psykologi gör
denna berättelse ett fullkomligt modernt
intryck; som studie i svartsjukans
psykologi erinrar den en om att Othellos diktare
var den författare som Lie sade sig älska
framför alla andra i världen.

Stundom kämpa romanernas hjältar
också liksom Lie själv vid denna tid för
att komma över ett nederlag i sitt förflut-

519

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free