- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
520

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Jonas Lie. En essay till hundraårsdagen den 6 november. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sten Linder

na. Skeppar Kristensen i Rutland har fått
på sig misstanken att ha satt bort sitt
fartyg för assuransens skull, bara därför att
han med sin misstänksamma
nordlandsnatur trasslat in sig i oklarheter och
undanflykter vid rättegången. Han hör till
dem som både äro födda »med et sant
Forviklingens Garn om Hovedet», och som
icke kunna låta bli att lägga människors
dom tungt på sig. Men med den präktiga
madamens hjälp slår han sig till sist
igenom.

Det är tydligt, att det är som ideal och
förebilder Lie suttit och manat fram de
kraftiga och väderbitna nordlänningarna i
sina sjöromaner. När Lie skall beskriva en
man i farans ögonblick, använder han
gärna bilden: »Der var noget over ham af en
Sjømand i Uveir.» Det gällde under dessa
år för honom att visa att han själv var av
samma släkte och förmådde rida ut en
storm. Tidvis kunde det se vanskligt nog
ut. Efter den lysande debuten med Den
Fremsynte hade följt en rad svagare
arbeten, där Lie karakteristiskt nog ofta
kretsar kring den misslyckade konstnärens
problem. Men mot 70-talets slut märks det
att han fått vind i seglen. På samma gång
som hans stil blir allt säkrare och
originellare, blir humöret i romanerna allt
friskare. Den sista av sjöromanerna bär titeln
Gaa paal och en av kapitelöverskrifterna
i den lyder: »Krøge mig ? Nej før
knække!» Dess hjälte, den morske Rejer Juhl,
börjar med tomma händer efter att ha
förlorat vid »havets gröna spelbord» —
sillfisket. Men så småningom tar han igen
skadan under sina kryssningar på världens
vida hav. »Jeg søger at svejtse til en Månd
forstaar Du», skrev Lie om honom i ett
brev, »en som vokser meget sent men har
Toen i sig, og som tilslut ogsaa blir noget
som duer og gaar paa for egen Regning.
Den skal ’sjølv Kar’ være, som skal klare
sig i Verden!» Med sin verkligt praktfulla
skildring av sillfisket blev Gaa paa! också

den mest populära av Lies sjöromaner.
Men därmed var han även färdig att
erövra nya fält för sin diktning. Vid
övergången till 80-talet hade han äntligen ryckt

upp vid sidan av Ibsen och Björnson.

*



I sin 80-talsproduktion anpassar sig
Jo-’nas Lie — till en viss gräns — efter den
Brandesska »genombrottslitteraturens»
modernt realistiska program. Typiska
prov på den demokratiskt betonade
80-talsrealismen äro romanerna om Livsslaven
och sömmerskan Maisa Jons. Det finns i
dem mycket av den gåva att se det stora i
det lilla som lärjungen Herman Bang
lovordat hos Lie, men de höra också i någon
mån till den 8o-talskonst som Heidenstam
stämplade med namnet lillnaturalism.

Skildringen av affärsliv och
ekonomiska tragedier var en punkt på
80-tals-programmet som av nämnda skäl redan på
förhand hade personlig aktualitet för Lie.
»Jeg glæder mig til at faa se Dit Stykke
’Fallit’», skrev han 1874 till Björnson. »Vi
ere det jo allesammen; det er Jordens
mest typiske Sujet.» Sitt sidostycke till
Björnsons drama gav han framför allt i
80-talsromanen En Malstrøm. De
detaljerade ekonomiska tragedierna som
ständigt återvända i Lies böcker höra snarast
till det som verkar tröttande på läsaren av
i dag, även om ämnet gunås inte mist
något av sin aktualitet. Men de
tillfredsställde tidens krav på minutiös
verklighetsillusion, och i konkursens gestalt hade
Lie själv mött sitt livs bittraste tragik.

Den outtröttliga diskussionen av
äktenskapets problem, som i så hög grad sätter
sin prägel på skedets nordiska litteratur,
låg honom av andra personliga skäl nära
om hjärtat. Med romanen Et Samliv
ansåg Arne Garborg att Lie gjort det
slutgiltiga, opartiska inlägget i den hetsiga
debatten. Men även denna bok verkar nu-

520

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free