Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den varviga leran som geologisk tidmätare. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den v a r v i g a leran som reologis k tidmätare
O d O
Foto Hbt>a De Geer.
De Geer demonstrerar leran för intresserade lyssnare.
med lerspaden och mätningsremsan,
samtidigt som han gav dem en inblick i
konsten att tyda ett naturhistoriskt dokument.
Mätningen tillgick i korthet på följande
sätt: man tillsåg först att man fick en
lodrät skärning på ett ställe där varven lågo
så orubbade som möjligt. Sedan trycktes
en pappersremsa vinkelrätt mot varven,
vilkas gränser utprickades på densamma.
Sedan antecknades vad som var uppåt och
nedåt på profilen, varefter den var
färdig för konnektering.
Resultatet av denna första lerkampanj
gav vid handen, att isen för sin
avsmältning från Nynäs till Dalälven krävt en
tid av omkring 800 år.
Följande år fortsattes mätningarna, tills
hela sträckan från Skåne till den forna
isdelaren i Jämtland blev klar, eller en
sträcka på 80 mil. 1910 kunde De Geer
vid geologkongressen i Stockholm för
första gången framlägga sin
geokronologi för ett internationellt vetenskapligt
forum. Enligt nämnda och senare kom-
pletterande mätningar har hela detta
av-smältningsskedes längd kunnat
approximativt fastställas till cirka 6000 år. Den
geokronologiska standardlinje som sålunda
erhållits kallas Den svenska tidsskalan.
Men ännu hängde denna tidsskala så att
säga i luften, då den ej kunde anknytas
till nutiden. Nästa framsteg var därför
dess förbindande med en postglacial
varvserie i Jämtland, varigenom De Geers
tideräkning bragtes i sammanhang med den
historiska. En av hans lärjungar, Ragnar
Lidén, lyckades nämligen uppmäta en på
den glaciala leran vilande postglacial
sedimentserie i Ångermanälvens dalgång.
Dessa mätningar ånge en längd för den
postglaciala tiden om cirka 8 700 år. I
allt skulle sålunda från den tid då
landisen började avsmälta från Skåne till
nutiden ha förflutit ungefär 15000 år. Den
plats där Stockholm nu ligger blev isfri
för 9 800 år sedan.
Intill 1915 hade alla mätningslinjer
lagts i isens avsmältningsriktning. Då man
533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
