Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Kulturhistoria och kulturbilder. En översikt. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K u Itu r historia och kulturbilder
Bespis 7i i 7i g av kvi7i7ior7ia i ett b a r n s ä ti g s r ti 771. Detalj ur
Albrecht D ür e r s träsnitt Marias födelse. Omkr. 1503.
Ur Troels-Lund: Dagligt liv i Norden på ijoo-talet. 8. Födelse och dof.
Den nya — femte — danska upplagan, som
ligger till grund för den svenska
översättningen, framträder i en praktfullt
monumental form med en rikedom på illustrationer,
som Troels-Lund själv knappast skulle ha
drömt om. För den svenska upplagan, som
hittills föreligger med två delar, sjunde och
åttonde böckerna, har man nöjt sig med ett
något mindre och lätthanterligare format,
bildernas antal har i stället utökats med sådant
som kan vara av speciellt intresse för och
tjäna till belysning av rent svenska
förhållanden. Översättningen är ledig och vårdad.
Medan vi i någon mån äro inne på våra
grannländers kulturhistoria, må ett par ord
nämnas om två norska arbeten, som kunna
tänkas ha intresse för en större svensk
allmänhet. Det ena handlar om Gudbrandsdalen
och är utgivet av Norske museers
landsforbund under redaktion av A. W. Brøgger,
Anders Bugge, Thor B. Kielland och
Gisle Midttun. Anders Bugge har skrivit
om de rester av medeltida stavkyrkor, som
ännu finnas bevarade i dalen, deras knotiga
och kantiga Kristusbilder, barnsligt kyska
madonnor och knubbiga bambini. Han
framlägger också det sparsamma material av
profan karaktär, som med säkerhet kan påvisas
vara av medeltida ursprung, däribland en
synnerligen intressant stol från Blaker i
Lom, vars snidade bildframställningar
återge tvekamper mellan ryttare och fotkämpar,
Sigurd Fafnesbanes strid med draken och den
berömda »handsaksaleik», en man som
jonglerar med tre svärd. Stolen härstammar
troligen från andra hälften av noo-talet.
Samme författare har också skrivit de bägge
följande kapitlen, vari kyrkorna och deras
utstyrsel efter reformationen skildras. Det är
en ganska märklig fasthet i traditionen som
ligger bakom de gudbrandsdalska
centralkyrkorna från 1600- och 1700-talen. Uppförda
av trå som de vanligen äro, ge de i sin yttre
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
