Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Linköpings domkyrka. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PI an tec k ning ar som åskådliggöra d o m kyrk ans utvec kl i n g
under 1200-talet.
i. Den ursprungliga kyrkan med biskop Bengts kor tillagt. 2. Biskop Lars långhus tillfogat till det nya
koret. j. Långhusets valvanordning enligt > knippepelaremästarens* modifikation av det äldre systemet.
gjorde en konsthögskola för hela Norden,
varifrån impulser utgingo i fast otrolig
omfattning. Men Linköpings domkyrka
bildar ett led i tolvhundratalets svenska
arkitekturutveckling, som betytt mycket
för utbildandet av den stil, vars i övrigt
förnämsta representanter bära namnen
Varnhem, Vreta, Örebro Nicolaikyrka
och så vidare.
Att Linköpingsstiftets katedral skulle
vara av särskild betydelse är för övrigt
helt naturligt. Intet annat stift, ej ens
Uppsala, kunde mäta sig med Linköping
i rikedom och väl icke heller någon biskop
i makt med Linköpingsbispen. Stiftet
omfattade utom Östergötland hela Småland
(med undantag för Värend) d. v. s.
nuvarande Kalmar och Jönköpings län, jämte
Sunnerbo härad i Kronobergs län, men
dessutom även både Öland och Gotland.
Skulle man någonstädes i Sverige bygga
ståtligt borde det vara i Linköping. Vi
skola se i vad mån denna förväntan
motsvaras av realiteter.
I en ståtlig publikation, utkommen till
julen 1932, har Axel Romdahl, själv en
son av Linköping, framlagt resultatet av
flera decenniers forskningar över
domkyrkan och dess byggnadshistoria.
Sällsynt vacker är denna bok och det
avbild-ningsmaterial som däri ingår. En
synnerligen viktig del av densamma utgöres
av reproduktioner efter
uppmätningsritningar, vilka demonstrera hela byggnaden
på ett åskådligt sätt såväl i dess helhet
som till detaljerna. Detta ritningsmaterial
utgör frukten av ett mångårigt arbete,
vilket letts av riksantikvarien Sigurd
Curman och utförts under medverkan av en
hel stab av yngre arkitekter. Curman har
dessutom skrivit ett inledande kapitel i
boken, vilket avhandlar 1100-talets
domkyrka. Av denna finnes intet i behåll ovan
golv, men grundmurarna hava anträffats
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
