Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Maarten Heemskercks Linköpingsaltare. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
av särskild vikt och jämföra dem med
altaret sådant det blev utfört och nu står
uppställt i Linköpings domkyrka.
Det föreskrevs i kontraktet att biskopen
av Utrecht skulle framställas på den norra
(vänstra) övre innerflygeln, knäböjande
inför den törnekrönte Kristus. På denna
flygel se vi emellertid i verkligheten
Kristus visas för folket, »Ecce Homo». Men
någon biskop synes icke till i den bilden.
Däremot finna vi mittemot på den södra
(högra) flygeln en biskop i full ornat,
knä-böjande framför en bönpall. På bönpallen
kunna vi urskilja en sköld med
Utrechts-stiftets och ätten Egmonts vapen,
flankerad av bokstäverna G. E. Utrechtbiskopen
hette George Egmont. Man har alltså
ändrat placeringen så att biskopen kommit att
tillbedja mittbildens Korsfäste Kristus. Om
denna ändring företagits på biskopens
initiativ eller efter förslag av målaren
kunna vi ej veta. Teologiskt motiveras den av
en inriktning på det centrala i den kristna
tron, konstnärligt av en önskan att samla
flyglarna och corpus till en helhet.
Biskopen har, som det framgår av de bevarade
handlingarna, rundligt betalat sin
förmånliga plats, genom vilken han framträder
såsom altarverkets huvuddonator. Han
förband sig att lämna hela tvåhundra
floriner, fördelade på åren 1540 och 1541.
Platsen på Uppståndelsetavlan hade varit
avsedd för abboten i klostret Egmont, om
vars villighet att vara med och betala man
dock vid kontraktets avfattande icke var
alldeles säker. Tydligen har han »tackat
nej». Biskopen har fått hans plats, och
det har ej befunnits lämpligt att anbringa
någon annan stiftare mitt emot honom.
Den närmast ifrågasatte Piet Claesz
Pa-linck hade icke den rang som erfordrades
för en sådan plats. Kanske är det dock
han som förekommer i en rådsherres
gestalt och indragen i den historiska
handlingen å Ecce Homo-flygeln? Säkerligen
är detta karaktärsfulla huvud ett porträtt
av en samtida. Vi skola i det följande se
att Heemskerck upptagit den italienska
seden att anbringa stiftarfigurer bland de
agerande i en kyrklig målning. Den 12
mars 1541 voro kyrkovärdarna och målaren
åter samlade hos Dierick van Teylingen
och gjorde tillsammans med godemännen,
prästen Jheronimus Jansz och målaren
Cornelis Buys, upp villkoren för utförandet
av ytterflyglarna. I kontraktet betonades
att de skulle målas lika omsorgsfullt som
det inre. Det förekom ju ofta att
ytterflyglarna behandlades mera summariskt.
De övre bilderna skulle framställa St.
Laurentius utdelande allmosor och såsom
martyr på halstret, de undre Nattvarden och
Getsemane. Det senare motivet utbyttes
mot Jesu födelse — en ikonografisk
inkonsekvens som måste bero på några
särskilda omständigheter.
Honoraret fastslogs till två hundra
floriner eller, om kyrkovärdarna ej kunde
komma ut med detta belopp, en årlig
livränta av tjugofyra floriner. Man började
nu få svårt att åvägabringa erforderliga
kontanter och nödgades låna upp pengar.
Såsom donatorer uppräknas, utom
biskopen av Utrecht med sina tvåhundra
floriner, prästen Jheronimus Jansz med hundra
floriner, en person som önskade vara
okänd med tvåhundra floriner. I allt fick
Heemskerck 750 floriner jämte den
nämnda livräntan.
Man kan nu fråga om ej de offervilliga
donatorerna och de goda kyrkovärdarna,
som bemödat sig så mycket, fingo komma
med på altaret lika väl som hans nåd
biskop George Egmont. Heemskerck
hittade på ett sinnrikt sätt att placera mäster
Jheronimus Jansz och de andra till den
goda saken medverkande. Han lät dem
assistera St. Laurentius vid utdelandet av
gåvorna till de fattiga. Här se vi dem nu
i sin tids dräkter och med individuella
anletsdrag framställda som förebildligt
fromma och frikostiga. Även vid helgonets
586
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
