Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Artur Hazelius. Ett hundraårsminne. Av Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S i g ti r d
ring rätteligen bör ses. Utrymmet medger
det emellertid icke. Dock vill jag icke
underlåta att i detta sammanhang
understryka en sak. Stockholm har anledning
att alltid minnas, att Artur Hazelius i ett
avgörande ögonblick avstod från lockande
ekonomiska fördelar för att göra
Stockholm till förläggningsorten för sitt nya
museum. Den handlingen förpliktar! Må
det aldrig glömmas!
Den andra och stora akten av Artur
Hazelius’ livsdrama har nu börjat. Den
första hade icke saknat kamp och
dramatiska konflikter, åtminstone icke under sin
sista del, men den andra skulle bli en
oavbruten serie om icke precis av konflikter,
så dock av kraft- och viljespännande
anlopp mot ståt, kommun och enskilda för
vinnande av medel till det stora målets
förverkligande, för vinnande av anhängare
och hjälpare i arbetet, för väckande av
allmänhetens intresse, för skapande av en
ny och fördjupad nationalkänsla,
hembygdskänsla.
Det hela växer fram med en
förbluffande hastighet, liksom buret av en
trollmakt. Och den trollmakten, det var Artur
Hazelius’ mäktiga ande, som klart såg
målen, hade kraft att med eget outtröttligt
och i detalj noggrant utfört arbete närma
sig dem och med sin viljekraft, men även
med sitt vänsälla tjusande väsen vinna
allmän medverkan i arbetet såsom ingen
annan.
Den 24 oktober 1873, strax innan
Hazelius fyllde 40 år, öppnades i en av de
paviljonger, som ända ett stycke in på
1900-talet flankerade ingången till Norra
Latinläroverkets gård mot Drottninggatan,
den Skandinavisk-etnografiska samlingen,
som det nya museet då kallades. Namnet
utbyttes år 1880 mot det kortare och
kärnfullare Nordiska museet. Om redan
detta nya museums samlingsuppgifter voro
nya och egenartade, så innebar även
samlingarnas yttre framträdande en nyhet.
Artur Hazelius skriver själv om museet
vid Drottninggatan:
Här började jag genast utföra den plan,
som skulle giva museet en egendomlig
prägel, och som enligt min övertygelse mer och
mer måste vinna efterföljd i andra stora
etnografiska och kulturhistoriska museer. För att
föremålen måtte väcka större intresse, borde
man se dem i deras användning, se bohagen
i själva stugorna, se huru dräkterna buros.
Hela folklivsbilder borde framställas,
varigenom ett livligt intryck kunde vinnas av
befolkningens lynne och seder. Så tillkommo de
första interiörerna.
Åtskilliga av de äldre torde väl ännu
erinra sig dessa figurfyllda interiörer,
vilka gjorde ett så starkt intryck på oss i vår
barndom och ungdom. De voro de första
representanterna för den musei form, som
senare fick sitt fullkomliga uttryck på
Skansen.
Från början var det utan tvivel föremål
från allmogens liv som huvudsakligen
samlades. Men intresset utvidgades
mycket snart även till hantverkets och
borgarnes och slutligen även till de högre
ståndens sfär. Och själva det geografiska
insamlingsområdet skulle icke inskränka
sig blott till Sverige, även de
skandinaviska grannländerna inbegrepos däri.
År 1880, då museet erhöll ny
organisation och nytt namn. definierade Hazelius
dess uppgift på följande sätt i dess
stadgar : »Nordiska museet skall vara ett hem
för minnen, framför allt ur svenska
folkets liv, men även ur andra folks, som med
det svenska äro befryndade. Det skall
omfatta alla klasser, således icke endast
allmogen, utan ock medelklassen och de
högre stånden. Och då dess syfte skall vara
att på samma gång gagna vetenskapen
samt väcka och nära fosterlandskänslan,
skall det också upptaga och vårda minnen
av svenska män och kvinnor, som i olika
riktningar främjat fosterländsk odling och
ära.» — Programmet var stort och om-
596
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
