- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
43

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Wilhelm Peterson-Berger. Några drag i hans tondiktning. Av Sten Beite

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wilhelm Pete r son-Berger

A di l s och EI i siv. Andra akten.

Kungl. Teatern. 1927.

de odlingen. I kantaterna till Luleå och
Umeå städers 300-årsjubileer komma
liknande drag av episk åskådlighet fram, och
detsamma gäller Operakantaten och
skol-kantaten Soluppgång. Luleå-kantaten är
den enda, där P.-B. ej själv skrivit
texten; den har författats av
konsistorienotarien Albert Carlgren. Dessa kantater,
skrivna 1921—29, torde höra till de minst
kända verken, men äro också att räkna till
de mest representativa.

Det musikaliska lustspelet
Domedagsprofeterna — premiär 1919 ■—- är en
kulturbild från 1600-talets Uppsala, Sverige
vid 30-åriga krigets slut, ett verk präglat
av utomordentligt mästerskap i musikens
miljö- och stämningsskildring, men både
i idéer och stil alltför kontrapunktiskt rikt
för att kunna karakteriseras i några ord.

Av stor vikt och djupt idéspeglande,
centrallyrisk art äro de sju
EanVw-dikter-na: Åkallan, Blomsteroffret,
Vapenvigning, Tempelceremoni, Rapsoden sjunger,
Lyckorunor och Löfte (för piano, delvis
orkestrerade). Earina betyder närmast
»vårligheter»: de skrevos en vår under
rekonvalescensen efter en sjukdom. Man
vill kalla dem kultstämnmgar för konsten-

religionens konfessionslösa trosbekännare.
De äro alla lika beundransvärda, men
kanske är det särskilt i en, som denna art
förmärkes : Löfte — en av P.-B :s djupaste
inspirationer.

I den efter Italienvistelsen 1921 skrivna
Italiana-sviten (piano; även orkestrerad)
vittna stilens nya lyster och rika
expressi-vitet om att nya, starka intryck ligga
bakom. Som kontraster kunna nämnas de
antika skönhetsvisionerna Anakreontika.
Deras knappa stil tillhör ett nytt skede i
P.-B :s alstring.

Stilens utveckling är personlighetens.
Efter ungdoms- och jäsningstidens
omedelbarhet eller frågande oro och den
första mannaålderns mognade allvar bli
uttrycken på livets middagshöjd gärna
ymnigt rika och klangfulla. Sedan kommer en
period av överblick och stil förenkling.
Detta skedes främsta verk är den senaste
operan, Adil s och Elisiv, uppförd 1927.

Det är en lång och tydlig utveckling,
som ligger mellan Rans abstrakta
komplikationer och Adils och Elisivs förenklat
klara och koncisa, lugnt objektiva form,
där tonorddiktaren blivit en på ett visst
avstånd iakttagande, men naturligtvis

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free