- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
69

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om det nya Rom. Några anteckningar av Folke Arnander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om det nya Rom

måste vika då det gäller att vidga
förbindelseleder eller röja upp i ett ghettos
pesthärd. Och vår generations strävanden
att efter nya förhållanden anpassa Rom
måste ses och bedömas i sitt historiska
sammanhang — mycket av det som nu
planeras sker nämligen under tyngden av
försyndelserna från det sista halvseklet.

Efter den fascistiska omvälvningen var
Rom i största behov av en radikal
uppryckning. Kriget och händelserna närmast
därefter hade under fem år vållat totalt
avbrott i tillämpningen av den då
gällande stadsplanen (1909 års). Befolkningen
hade tillväxt och tillväxer f. n. i allt
hastigare tempo (från knappa 200 000 år 1870
till 400 000 1885 och 920 000 år 1921; nu
har befolkningsantalet överskridit
miljonen). Den tilltagande
automobiltrafiken hade ställt av föregående generationer
oförutsedda krav på gatunätet, framför
allt i de äldre delarna av staden. Allt nog,
genom ett stort antal samverkande
omständigheter, demografiska, ekonomiska och i
viss mån även politiska, ställdes det
senaste decenniets styresmän i Rom inför
problem ungefär analoga med dem som
förelågo omedelbart efter 1870; staden måste
anpassas efter nya och större krav. »Roms
krav äro», förklarade Mussolini år 1924,
»under det tjugonde seklet av två slag:
den praktiska nyttans och storhetens. De
första äga samband med Roms utveckling
och kunna sammanfattas i benämningen:
hus och bostäder. I problemi della
grandezza, äro av ett annat slag; hela det
antika Rom måste befrias från sitt
mindervärdiga påhäng, men vid sidan av det
antika och medeltida Rom måste tjugonde
seklets monumentala Rom skapas. Rom
kan och bör icke bliva en modern stad i

banal mening»–-Och i ett till Roms

guvernör riktat anförande ett år senare
yttrade Mussolini följande, vilket blivit
normerande för Roms senare utveckling:
»Om fem år måste Rom för ali världens

folk framstå underbart, vidsträckt,
ordnat, mäktigt som under det första
imperiet under
Augustus.–-Monumenten från vår tusenåriga historia skola vila
i självfallen ensamhet. Det tredje Rom
kommer att sträcka sig över andra kullar,
längs den heliga flodens stränder till
Medelhavets kust. Befria Roms
monumentala gator från deras vidriga
spårvägar ; giv i stället moderna
kommunikationsmedel åt den nya staden, som uppstår
vid sidan av och runt omkring den antika.»

Tonvikten bör läggas på de sist citerade
orden: det moderna Rom skall enligt
diktatorns önskan icke, som så ofta skett i
gångna tider, icke minst efter 1870,
förläggas ovanpå eller i utan bredvid de
antika bestånden. Denna idé har i regel
förverkligats i själva stadsplanen. Den söker
också se tingen i stort; den tager t. ex.
sikte på ett Rom av år 1950 med en
folkmängd av 2 miljoner invånare — samma
som vissa forskare tilltro kejsartidens
glansperiod -— och en
automobiluppsätt-ning på 150000 fordon. Planen gäller för
en yta av 14 500 hektar, medan 1909 års
plan avsåg blott 5 500 hektar. Den tager
också hänsyn till det förhållandet, att det
nuvarande Rom med åren kommit att
bliva en av Italiens tre stora
industristäder. Rom har alltså återfått den karaktär
av industricentrum som staden redan
hade under järnåldern, enligt vad prof.
Pe-ricle Perali visat i ett nyutkommet, på
nya synpunkter rikt arbete.1

Stadsplanen karakteriseras också av en
annan tendens, nämligen av en vilja att
skapa ordning där hittills oreda härskat.
Detta gäller inte bara ur trafik- och
stadsplaneteknisk synpunkt, utan också ur
estetisk och arkeologisk. Man vill i större
omfattning än vad hittills skett sistematiszare
och frilägga, isolare, de antika
monumenten, såsom Napoleons rådgivare föreslagit.

1 Le Origine Artigiane industriali e mercantili
di Roma, 1932.

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free