Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om det nya Rom. Några anteckningar av Folke Arnander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folke A r n an d e r
En antik gata vid Konstantins basilika.
rang — i likhet med vissa delar av
Forum Romanum under antiken —, sedan
Mussolini installerat sig i republiken
Venezias gamla palats. Från dess balkong
talar allt emellanåt diktatorn till det
nedanför församlade folket i ord som genljuda
över hela riket. För att med periferien
förbinda detta centrum — av diktatorn
benämnt »Roms hjärta och alltså Italiens
hjärta» — ha nu, såsom även skedde mot
slutet av 1800-talet bl. a. i samband med
uppförandet av Viktor
Emanuel-monumentet, stora och smärtsamma ingrepp måst
göras i det medeltida Rom. Med
utgångspunkt från Piazzan ha två nya artärer,
Via del Mare och Via dell’Impero — till
formen ett gigantiskt V med »il Vittoriale»
vid spetsen — dragits igenom, i viss mån
slukat upp, några av Roms mest pittoreska
delar. Borta äro nu Piazza Aracoeli och
Piazza Montanara med därikring liggande
gator, såsom Via di Monte Caprino
—-trakter där Goethe älskade att dväljas ■—,
men i stället för medeltidens gator och
torg ha, som vi nyss sett, kejsartidens Rom
vuxit fram mellan färdlederna. Den vänst-
ra, Via dell’Impero, går igenom kejsarfora
förbi Antoninus’ och Faustinas tempel,
snuddar intill Konstantins basilika, passerar
Colosseum och det fästningsliknande klostret
Quattro Coronati (genom Via di San
Giovanni in Laterano, som utvidgas) samt
mynnar ut vid S. Giovanni, där den skall
taga sikte på obelisken. Genom gatans
fullbordan har Colosseum flyttats in i staden
från en otillgänglig utkant, dit man förr
endast nått på omvägar. I själva verket
har Colosseum kommit att dominera den
romerska stadsbilden från Piazza Venezia;
Roms ansikte har därigenom fått ett
strävare gammalromerskt drag, vilket väl
anstår det moderna Italien. Idén till denna gata
härstammar egentligen från Sixtus V, som
efter antik förebild planerat en liknande
förbindelse mellan Cælius och Marsfältet; med
hjälp av sin arkitekt Fontana, som tidigare
förstört Septizonium, hade påven för
ändamålet velat skära tvärsigenom den flaviska
teatern. Projektet föll dock på motstånd
från kardinalen Guidio Antonio Santorio
och dennes parti inom kardinalkollegiet.
Via del Mare, som nu, efter att i begyn-
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
