Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Fredrik Hill. 1849—1911. Av Ad. Anderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Fredrik Hill
Vårlandskap, Champagne. i8yy.
Ingeniör Birger Klason, Hälsingborg.
man antaga, att han länge burit på ett
sjukdomsfrö, som skulle utveckla sig så
olyckligt. I breven till hemmet redan under
Stockholmstiden fanns åtskilligt, som man
ej läser utan oro. Carl Hill hade ej någon
stark hälsa, och gång på gång nödgas han
uppsöka olika läkares väntrum.
Under åren som följa har man ofta
anledning att minnas hans uttalande från
Stockholmstiden om skruvarna, som sutto
så löst att de när som helst kunde lossna.
Han lever ett liv, farligt nära
bristningsgränsen, under en krafternas högspänning,
som ej tål vid någon extra påfrestning.
Hans själ tycks under denna tid vara lika
mottaglig för intryck som kamerans
objektiv, inställt på minsta möjliga
exponeringstid. Den olycka, som drabbade
honom 1874, då ett nedfallande takfönster
söndersargade hans ansikte, och som
resulterade i ett långt, oändligt plågsamt
sjukläger med upprepade ytterst smärtsamma
operationer, kan givetvis ha bidragit till
katastrofens påskyndande. Men om vi vilja
söka yttersta orsaken till sammanbrottet,
så står det snart klart, att Carl Hills öde
endast kunde fullbordas på sätt som
skedde. Katastrofen kunde uppskjutas på
något år, men ej undvikas. Han kände det
själv. Han ser och anar, vad som skall
komma, och tigger blott om några korta
år, så att han kan hinna sitt mål: att
nämnas bland de bästa. Dit driver honom
ärelystnaden och den brinnande åtrån att
övertyga dem därhemma om, att han ej
misstagit sig på sin kallelse. Men ofta
sjunker han samman. Han skriver i ett
Parisbrev till systern Marie-Louise: »Du talar
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
