Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Drottning Kristina som karaktärspsykolog och moralist. Av Alf Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D 7-ottning Kristina
drottningens psykologi upphovet till
mycken skevhet och oskönhet på
karaktärslivets område, så ser hon dock, på
rationalistiskt vis, ondskans egentliga rot i
dumheten. Därom handla ej få av hennes
moraliska maximer. I varje fall hyser hon
större skräck för dumheten än för
elakheten : så god intelligensaristokrat är hon.
Två tänkespråk ur »L’ouvrage» äro
ägnade att inskärpa detta. Nr 40: »Les sots
sont pius à craindre que les méchants.»
Nr 932: »Les scélérats et les tyrans sont
moins à craindre que les sots.» Och i
»Sentiments» finner man denna
principiella sats: »Människorna skulle varken
vara mördare eller lögnare, ifall de ej
voro svaga och enfaldiga» (nr 85). Det
är i huvudsak sokratiskt tänkt. I en
intellektuell avtrubbning och ej i någon
naturens inneboende arghet ser Kristina det
ondas upphov. Bristen på intelligens är
samtidigt alltid brist på moral.
Med ali sin mörksyn på människolivet
kan ex-drottningen därför visa förståelse,
ja positiv uppskattning av »passionerna».
»Passionerna äro i sig själva oskyldiga
och naturliga», förklarar hon (L’ouvrage
nr 360). Ännu tydligare framhålles
samma tanke av följande sentens:
»Passionerna äro varken orättfärdiga eller brottsliga,
men de föremål man giver dem, göra dem
antingen skyldiga eller legitima»
(Sentiments n:o 181). Ja, Kristina går ännu
längre. »Passionerna äro livets salt —• le
sel de la vie —, vilket är faddt (insipide)
utan dem», bekänner hon en annan gång
(L’ouvrage nr 361). Hennes många
fi-lippiker mot det beprisade filosofiska
lugnet böra ses i ljuset härav.
Kvinnonaturen i henne pockar på att få giva känslan
sitt. Det enda förbehåll, den kungliga
skribenten tager, gäller vreden, om vilken
hon (Sentiments nr 186) anmärker, att
den visserligen ofta är berättigad (juste)
men därför icke alltid oskyldig (inno-
cente). Som sinnesrörelse, tillägger hon,
äger den sina njutningar (plaisirs), den
såväl som kärleken, »mais ön doit s’en
rendre le maitre par le secour du Ciel».
Trots den fromma blicken mot höjden
i dessa sista ord, innehåller
ex-drottning-ens frimodiga uppskattning av
passionslivet helt visst åtskilligt, som borde ha
misshagat hennes romerske biktfader.
Hennes tankar om kyskhetens tillstånd
synas ej heller i allo stämma överens med
den kristna etiken. I varje fall tillmäter
hon det intet egenvärde. »Jag uppskattar
i hög grad alla dem, som äro kyska av
dygd», anförtror hon oss; — »men de som
äro det på grund av deras temperaments
kyla, duga aldrig någonting till». Och för
de »yrkeskyska» — »les chastes de
profession» —- förvarar hennes koger denna
vässade pil: de påstå nämligen, upplyser
hon en gång, »att denna enda dygd
förvandlar alla deras övriga brott och
dumheter till dygder» (L’ouvrage nr 1 093).
Detta om den kristna kyskheten. Men
om den hedniska gäller samma sak. Inom
hela den antika mytologien finner hon
sålunda intet enfaldigare och löjligare än
sägnen om amazonernas republik: »Cette
fable est mai inventée» (L’ouvrage nr
632). Könen äro ämnade för varandra.
Hjärtat är skapat för att älska, och det
måste älska.
Härmed sammanhänger över huvud
Kristinas humana syn på förhållandet
mellan själ och kropp. Hon underskriver
visserligen satsen, att kroppen bör vara
själen underdånig. Man måste hantera den
som sin slav. Men, tillägger hon
omedelbart, »som en slav, som förtjänar en
smula ömhet — qui mérite de la charité»
(L’ouvrage nr 83). Det är även långt
viktigare att odla själen än att tortera
kroppen (nr 596). Aldrig är det heller
fromheten, »la dévotion», utan fåfängan,
»la vanité», som förklarar kroppen krig
(nr 82). Som-om-tanken, vilken även i
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
