Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Martin Persson Nilsson. Av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Har rie
Nilsson, att han beslutat antaga
släktnamnet Persson. Ty hans fader hette Per
Nilsson, hemmansägare i Balingslöv. Det var
Martin Nilsson omöjligt att välja sig något
namn som skulle sett ut att markera
begynnelsen av en ny ätt på ett nytt
samhälleligt plan; han kunde inte förmå sig
att ens med en rätt och slätt symbolisk
åtgärd skära av föreningsbandet med den
rad av fäder som suttit på hemmanet.
Han tog sig ett namn som blott ännu
starkare gav uttryck åt hans samhörighet med
Balingslövs tradition och Per Nilssons släkt
— och som ändå sannerligen var
särskiljande nog.
Samhörigheten har aldrig blivit bruten.
Professorn i klassisk fornkunskap och
antikens historia talar givetvis med lärde män på
latin. Däremot vore det felaktigt att säga
att han talar med bönder på böndernas
språk: uttrycket antyder en medveten
anpassning av åthävorna, som Martin P.
Nilsson överhuvud och i alla sällskap
vägrar att underkasta sig. Han är helt
enkelt själv en länk i en genuin
bondetradition —• i sitt innersta har han förblivit
hemmansägare i Göinge härad. Pieteten
gent emot Balingslöv är hans andaktsform
och en drivkraft i hans forskning.
Denna forskning har gjort honom
världsberömd. Anekdoten om namnbytet bör
kompletteras med en annan — i och för sig
så enkel och poänglös, att den knappast
gör skäl för namnet. En ung svensk student
sökte kontakt med en berömd grecist i
Paris. Det var omedelbart efter kriget,
och den svenska nationaliteten var ingen
rekommendation i Frankrike; Lunds
universitet — nej, M. Haussoullier såg
fortfarande oförstående ut. Lärjunge till Martin
P. Nilsson — det tog däremot skruv,
omedelbart: »mais alors vous ëtes anglais, cher
monsieur!» — »Anglais?» — »Mais si —
élève de M. Nilsson, de 1’université de
Londres/« Han kunde inte tänka sig annat
än att den internationelle forskaren måste
höra hemma i en världsstad och i ett stort
folk. Det fanns ingen möjlighet för den
europeiske betraktaren att från Martin P.
Nilssons arbeten sluta sig till hans
hemvist i Skandinavien.
Dessa arbeten tillhöra nämligen — i
den mån M. Haussoullier kunde känna
till dem — den enda gren av humanistisk
forskning, som av sig själv blir
kosmopolitisk: den som behandlar det för alla de
nuvarande europeiska kulturerna
gemensamma inslaget från den forntida
medelhavsvärlden. Arbetarna i detta fack få
vanligen i hemlandet undvara den
offentliga uppmärksamhet som frikostigt
tillfaller exempelvis litteraturhistoriker och
filosofer; men under det de senares
berömmelse knappt når över Öresund som ett
svagt eko och förklingar alldeles i intet på
färjerouten mellan Trelleborg och Rügen,
så äro de klassiska filologernas namn
internationella lösenord. Estetiska
auktoriteter inom små språkområden ta sig i
världsspråkens länder ut som lätt komiska
randstatsfigurer, liksom de filosofiska
skol-bildarna vid hyperboreiska universitet;
inom antikforskningen kan den
nybliv-naste docent vara viss om att överallt i
världens lärdomsstäder finna en krets där
hans avhandling är bekant och blir
diskussionsämne, Det finns en filologernas
international, vid sidan av matematikernas
och naturvetarnas och medicinarnas —
fastän där inga nobelpris och inga
iögonenfallande tekniska tillämpningar komma
världsnamnen att lysa för allt folket. Denna
international är Martin Persson Nilssons
andra hemort.
Han debuterade år 1900 med
avhandlingen Studia de Dionysiis Atticis. Årtalet
hjälper en att förstå, hur han med sådan
framgång kunnat leda in den fasthållna
Balingslövtraditionen i sin internationella
vetenskap. Det var de år då den
humanistiska bildningsgången i hävdvunnen
mening — med intensiv formell träning i
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
