- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
416

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det heliga berget Athos. Av Otto Cyrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Otto Cy r én

udde, här gick en gång Darius’ flotta i
kvav, varför Xerxes sökte undgå den
farliga udden genom att gräva en kanal
genom näset som förbinder Athos med
Kaldikide; resterna av kanalen synas om
ock obetydligt än i dag.

Det finns endast ett berg inom hela
Medelhavsområdet som i naturskönhet kan
mäta sig med Athos, och det är Etna. Men
endast i vad det gäller den yttre,
imponerande anblicken, särskilt när berget
glänser i snöskrud, liksom när det gäller
utsikten från dess topp; i detaljerna
överträffar Athos vida sin sicilianske
medtävlare. Och förutom naturskönheten
tillkommer dessutom bebyggelsen, som gör Athos
till en kostbar pärla för både religions-,
konst- och kulturhistoriker, ja för alla
som ha det minsta sinne för
människosläktet och dess utveckling. Det förefinnes väl
många märkliga kloster på vår jord, men
det finnes endast en munkrepublik, som
trots alla politiska oroligheter just i
denna så oroliga del av Europa hållit sig
självständig och relativt oberörd under
nära ett årtusende. Det är detta som gör
Athos så enastående.

Athos, egentligen kallad Agion Oros
(eller Hagion Oros), är ett heligt berg.
Man förstår så väl, att bergets storartade
läge och skönhet, med vilken intet av de
grekiska bergen, varken Olympen,
Parnassen eller Taygetos kan mäta sig, skulle
tidigt väcka fantasien och göra det till en
gudomligheternas boning. Men de
olympiska gudarna stördes tidigt; redan under
fjärde århundradet av vår tideräkning
torde förföljda kristna ha flytt hit upp
och som eremiter levat avstängda från
världen i bergets vilda, svårtillgängliga
skogar och klyftor. Redan tidigt torde
dessa kristna ha störtat det Zeusaltare,
som lär ha prytt bergets topp, och ersatt
det med ett kapell. Enligt legenden
besöktes berget av själva Panagia, den
heliga Guds moder, i sällskap med aposteln

Johannes. Massor av bilder i de olika
klostren, målningar, broderier, billiga oljetryck
och munkregeringens märken, framställa
denna tilldragelse. Hon har av en del
forskare också ansetts vara munkrepublikens
allenarådande härskarinna, ständigt och
allestädes närvarande, vilket absolut
utestänger alla andra kvinnor, då varje
annan kvinna skulle förgifta Athosluften
blott och bart genom sin närvaro. Detta
påstående om ett ensidigt dyrkande synes
innebära någon överdrift; åtskilliga
kloster på Athos äro helgade åt Kristus,
apostlarna och olika helgon.

De första munksamhällena voro
säkerligen helt obetydliga, men deras
medlemmar tvingades så småningom till
sammanhållning för skydd mot rövare, pirater
och andra fridstörare. År 963 betecknas
såsom klosterstatens födelseår, ty då
grundades det första stora klostret, Lavra, på
huvudkäglans något flackare östsida. Det
var munken Athanasios, en föräldralös
patricierson från Trapezunt, som i
huvudstaden erhållit vårdad uppfostran och hög
bildning och redan tillbragt någon tid som
eremit på Athos, som lyckades vinna den
romerske fältmarskalken Nikephoros
Pho-kas för sin plan att grunda ett kloster.
Detta fick rika gåvor och understöddes
på mångahanda sätt, även sedan Phokas
— som en tid axlat munkkåpan — måst
återgå till det civila livet och blivit
kejsare vid den sköna kejsaränkan Theophanos’
sida. Lavraklostret anlades genast från
början som en stor massiv stenbyggnad;
gemensam livsföring infördes för dess
munkar, och Athanasios’ skapelse motstod
tack vare stödet från kejsaren alla
småaktiga ränksmiderier från övriga
Athos-invånares sida. Athanasios’ magna charta
blev till en början mönstret för den
hastigt utvecklade klosterstaten, från vilken
kvinnor och barn, skägglösa och eunucker
genast från början voro utestängda.

Lavra följdes snart av andra nybygg-

416

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free