Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det heliga berget Athos. Av Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det heliga berget Athos
Klostret I vir on på ostkusten.
Klostret grundades år 976 av iberiska munkar (iverer— kaukasier) och helgades åt de?i
heliga modern. Det är näst Lavra det äldsta inom Athosrepubliken.
med tvåhundra lärjungar, men denna
»världsliga nymodighet» väckte ont blod
och förföll snart. Överhuvudtaget kan
man nog utan överdrift påstå, att medan
det västerländska munkväsendet ofta blev
ett kulturmedel, ja en kulturmakt i
kyrkans tjänst, intog det östromerska
klosterväsendet i stort sett en livsförnekande,
kultur- och världsfientlig hållning. Men å
andra sidan verkade detta
ståndpunktstagande, särskilt efter det östromerska rikets
fall, i viss mån konserverande, bevarande
på sin tids kultur. På Athos stiger man
också, åtminstone i de stora grekiska
klostren, rakt in i den bysantinska
medeltiden.
Inom de olika klostren härska olika
regler och vanor, de föreskrivna
gudstjänsterna taga dock en stor del av dygnet i
anspråk, minst 9 timmar, häri medräknad
den gemensamma nattgudstjänsten •—
samtidig i samtliga kloster — från midnatt
till kl. 4 eller 5 på morgonen. Under de
långa fastetiderna ökas gudstjänsterna till
sexton timmar dagligen. Det blir således
icke allt för lång tid över för enskilda
studier, detta torde man också söka undvika.
Ett ringa antal bröder skickas till skolan
i Karyes, ett fåtal till universitetet i
Athen eller till teologiska seminariet i
Chalkis på Prinsöarna.
Klostrens ekonomi sköttes tidvis
synnerligen vårdslöst, man underhöll massor
av tjänare, mulåsnor m. m., ali mat skulle
köpas, under det munkarna endast
mässade. Trots alla gåvor från samtliga
grekisk-katolska länder var det ekonomiska
förfallet ofta kännbart. Klostren ägde
tidigare stora gods i skilda länder, mest
förläningar av furstliga personer, från
vilka betydande medel inflöto. Dessa gods
indrogos emellertid under 1800-talet, så
t. ex. de peloponnesiska 1833, de
rumänska 1861, de ryska 1872. Den ryska
regeringen hade således icke svårt att fiska i
grumligt vatten och sökte även genom
ekonomisk påtryckning ernå politiskt
inflytande över republiken. Ryssarna drevo
42/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
