Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Strövtåg på klassiska ruinfält i nyare nordisk antiklitteratur. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strövtåg på klassiska -ruinfält
Parthenons kolonnad sedd inifrån.
den gängse uppfattningen svenske greve
Königsmarck» ? Vill han söka befria oss från
andel i skulden för att Königsmarck 1687
ledde det venetianska anfall mot turkarna på
Akropolis, som medförde att Partenons
mittparti sprängdes i luften ? Docenten Valmin
är en kritisk man, som alltid är på sin vakt
mot gängse meningar, men Königsmarcks
svenskhet behöver ej alis diskuteras. Den är
en självklar sak. Tvivel som kunna skingras
på ett par minuter genom att slå upp vårt
äldre Svenska Biografiska Lexikon höra ej
hemma i en framställning som Valmins. Han
hade lugnt kunnat följa vilken bredare
skildring av Atens öden under nyare tid som helst,
i synnerhet som den mest kända av dem in
extenso återger det berömda brev, vari
grevinnan Königsmarcks hovdam, Anna
Agri-cönia (Åkerhielm) skildrar belägringen, hur
Atenas härliga tempel flög i luften, hur
generalen sörjde däröver och hur svenskarna
hade det i Hellas. Lyckligtvis behöver jag ej
inskränka mig till ett negativt påpekande
utan kan hänvisa till ett fint och lärt arbete
av Dr. Louis Bobé: Morits Hartmann, Han
ger här en skildring av danskarnas förbindel-
ser med republiken Venedig på 1600-talet,
och denna fängslande, breda och förträffligt
illustrerade framställning rymmer ock en
skildring av Königsmarck i Aten och
explosionen i Partenon. Moritz Hartmann var
nämligen dansk och venetiansk örlogskapten
och hemförde från katastrofen två huvuden
från en av Partenons metoper, vilka nu
utgöra en av danska nationalmuseets stora
skatter.
I Natan Valmins historik finnas också en
del misstag eller oklarheter — det är svårt
att avgöra vilketdera. Viktigare än detaljer
är emellertid en brist på friskhet och oslitna
omdömen, som man minst av allt väntar av
denne författare. Emellertid, dessa ord av
kritik gälla blott en del av framställningen,
och jag återkommer till mitt först uttalade
oreserverade erkännande av det övriga.
Kritiken här ovan gäller blott ett kort och
inledande parti. I det följande — arbetets
huvuddel — skulle jag måhända vilja tillviska
författaren M. Vipsanius Agrippa, att den
ofta använda (ehuru ej antika) benämningen
på romarnas brukstensmassa är opus
concre-tum (engelskt concrete; opus incertum är en
459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
