Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenskarna som kolonisatörer. Ett stycke svensk kulturhistoria. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton S ö r l i n
Fot. Livrustkammaren,
Kajmotiv från Gustavia. Oljemålning. / 8oo-t a l e t s b’orjan.
Fröknarna E. och S. Ulrich.
statskassan åtskilliga miljoner kronor. Men
dess betydelse sjönk snabbt då frihandel
infördes i Västindien, och för att bespara
sig en förvaltningskostnad på ett par
tiotusental kronor beslöt regeringen 1877 att
för en summa på några hundra tusen francs
avhända sig den lilla ön, som i nära hundra
år tillhört Sverige. Svenskarna hade under
denna tid hunnit uträtta åtskilligt på S:t
Barthélemy. En av deras första åtgärder
var slaveriets avskaffande, vilket skedde
1846 på initiativ av Erik Gustaf Geijer.
1866 föreslog guvernören en allmän av
staten understödd skola, en tanke som
också vann regeringens gillande. Två
akademiskt bildade lärare sändes ned
för att organisera den nya läroanstalten,
men försöket avlöpte olyckligt, kanske
på grund av vederbörandes oförmåga
att finna sig till rätta i miljön. I
Gustavia öppnades dock på privat initiativ två
elementarskolor, en för pojkar och en för
flickor, vilka underhöllos genom donationer
och frivilliga bidrag. Dessa åtgärder voro
verkligen rörande och oerhört typiska för
svenskarna. Vilken annan nation skulle väl
tänka på att upprätta dylika
bildningsanstalter i en nyförvärvad tropisk koloni
med till stor del färgad befolkning?
Svenskarnas kulturella insatser leva emellertid
ännu i friskt minne bland de äldsta
invånarna, som gärna berätta för besökaren
om den gamla tiden då den svenska flaggan
vajade på ön.
På S:t Barthélemy lever ännu kvar den
sista . lärarinnan från svensktiden, som
fortfarande åtnjuter pension från Sverige.
De medel som hopsamlades till den skola
vid vilken hon verkade, c:a 30000 kronor,
ha donerats till liknande ändamål i
Norrbotten. — Då det nu, som nämnts, är jämnt
150 år sedan ön kom i svensk ägo, har
innevarande sommar en minnesutställning
öppnats i Nordiska museet.
472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
