Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenskarna som kolonisatörer. Ett stycke svensk kulturhistoria. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sv en skarna som kolonisatörer
Fot. Livrustkammaren.
Drottninggatan i G u s t a v i a. Akvarell.
Direktör Valfrid Ulrich.
Som ovan skildrats hade svenskarna
under 1600- och 1700-talen gjort ett par försök
till kolonisation i de svartes världsdel. De
skulle ännu en gång komma att
återupptagas. På grund av de stora
forskningsfärderna i Afrikas inre och den snabba
industriella utvecklingen i Europa, som
krävde nya tillgångar på råmaterial och
ökad avsättning av fabrikernas produkter,
uppstod på 1880-talet en fullkomlig
kapplöpning mellan de europeiska staterna om
Afrikas ännu fria områden. Bland annat
annekterade Tyskland 1884 ett större område
vid Kamerunflodens stränder. Detta oroade
engelsmännen, som nu försökte förmå
byarna och deras hövdingar att ställa sig under
brittiskt »beskydd». Vid denna tid befunno
sig i Kamerun också ett par unga svenskar
G. Valdau och K. W. A. Knutson, vilka
beslöto att söka förvärva Kamerunbergets
bördiga sluttningar till en svensk koloni.
Detta mötte heller inga svårigheter.
Oroligheterna i trakten skrämde infödingarna,
som sökte skydd hos svenskarna. Höv-
dingarna ville nämligen icke ha något att
göra vare sig med engelsmän eller tyskar.
Utan att vara tillfrågade bjödo de
svenskarna att få köpa jord, ja byn Bwassa
skänktes dem. Genom inköp förvärvades
nu ett sammanhängande område,
omfattande 10 byar med sex à.sju tusen
invånare och med ett ytinnehåll på bortåt 300
kvadratkilometer. Jorden var
utomordentligt bördig och väl bevattnad och de
naturliga kommunikationerna utmärkta. Tre
hamnar funnos inom området. Nästan alla
tropiska kulturväxter gingo till i det
drivande klimatet. Särskilt satte man sin lit
till kakaoträdet, som nu är en av
Väst-afrikas förnämsta produkter.
Även detta företag blev emellertid av
ganska kort varaktighet. Världskriget bröt
ut, och när tyskarnas kolonier övertogos
av England följde också de svenska
plantagerna med — utan protester, synes det,
från svenska regeringens sida! Därmed
ändades det sista försöket att skapa en fast
punkt för Sveriges handel på tropikerna.
473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
