Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Svensk skönlitteratur i Finland. Av Erik Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Ek e Iti n d
»Se, drömmaren kommer där . . .» är det fråga
om en folkstam, som är föraktad och
förföljd av lyckligare lottade likar och som därför
i sitt hjärta så mycket intensivare drömmer
om ett framtidsrike, där solen en gång skall
lysa också för den. Novellen behandlar frågan
om judarnas ställning i Finland sådan den
tidigare gestaltade sig där. Rasmotsättningen
mellan judar och finländare har fått sin
skarpaste tillspetsning i ett kärleksförhållande
mellan en judisk läkare och en ung finsk flicka.
Ur skildringen, särskilt i början, växer det
fram en bild av idealiskt judiskt hemliv.
Författarinnan skildrar gamla judiska seder
och bruk, vilkas innebörd är mer eller mindre
oklar för den utomstående. Det finns här
och där en gammaltestamentlig stämning,
dunkel som stämningen över rembrandtska
porträtt av gråskäggiga judar; det ljuder
mumlet av röster, läsande Guds ord ur
synagogans heliga torarullar . . . Ester Ståhlbergs
novell är i dessa ögonblick en fri dikt, som
skildrar människor i en egendomlig miljö —
människor, som så sällan skildrats i annan än
komisk belysning. Men dikten mister den
konstnärliga friheten — också dikten kräver
sin rätt och sin frihet — i samma mån som
skildringen i »Se, drömmaren kommer där . . .»
skrider fram mot nyare tid; författarinnans
vackra humanitetspatos blir klavbundet av
dagspolitiken. Slutet av novellen får en
bakgrund av nationalsocialismens offensiv mot
judarna i Tyskland, men detta motiv har
icke blivit tillräckligt inarbetat i novellen.
Även de övriga novellerna i »Se, drömmaren
kommer där . . .» inspireras — som Ester
Ståhlbergs hela produktion — av en levande
humanitetskänsla och ett varmt medlidande
med alla, som på ett eller annat sätt hamnat
på tillvarons skuggsida. Hon vill avlägsna
sociala och politiska missförhållanden och
drömmer om ett samhälle, där kristendomens
bud förverkligats: att vi skola älska varandra
som bröder. Det är en äkta kvinnlig dikt,
buren av de känslor av försoning och
förlåtelse, som beteckna — eller borde
beteckna — kvinnans tribut till ett samhälle,
skapat av män med hårda muskler och
upprätthållet av män med vassa bajonetter.
Hagar Olssön ger i sin nya roman
Chitambo en ung flickas utvecklingshistoria,
sedd mot bakgrunden av de oroliga åren i
Finland i början av innevarande sekel, då
det »blåste upp till storm», till världskrig och
revolution. Titeln vittnar om hennes
förkärlek för det exotiska, hon njuter som
Almqvist på ett något naivt sätt av bisarra
ordklanger; som motto över hennes diktning
kunde stå den mystiska besvärjelsen av den
store magikern i poesins trädgård:
Jag vill så på förbjudna sängarne
frö till skönaste rangiopavi,
Bulbulrosen, så kär för féerna.
Titeln »Chitambo» gömmer emellertid hela
bokens mening: Chitambo är den ort i det
mörkaste Afrika, där Livingstone utandades
sin sista suck utan att ha kunnat tränga
fram till Nilens källor. Ännu i döden •—•
berättar författarinnan —■ stod kring hans gestalt
ett kärlekens sken; vildarna, »som förgjorde
varandra i broderkrig och själva föll offer för
den blodiga siavj akten såg det och hälsade
honom som en fridens budbärare». Hagar
Olssons »Chitambo» är en dikt om en
människa, som söker sin väg i tillvaron —■ Nilens
källor! — som slås till marken, men reser sig
på nytt i en kärlek, som famnar hela
mänskligheten.
Hagar Olsson snuddar även vid det
nationalitetsproblem, som utgjorde huvudtemat i
flere av de tidigare behandlade författarnas
arbeten. Hennes huvudperson är en ung flicka
Vega Dyster — namnet gömmer på sin
meningsfulla symbolik —■ som är dotter till
en man, i vars ådror svenskt sjöfararblod
och karelskt hästskoj arblod ingått en
oros-fylld blandning. C. E. Dysters liv återspeglar
sålunda nationella motsättningar, vilkas art
författarinnan påpekar då hon säger att »de
asiatiska stäppernas vindpust drar in över
vårt land från öster och sjunger ruvande och
lidelsefullt i våra ödemarksskogar; i väster
svallar havet in över oss och öppnar
skimrande våra kuster för bragdlust och håg till
äventyr». Antikvitetshandlaren Dyster är en
finländsk Micawber, som lever i drömmar
om framtiden, fantiserande om att »någonting
skall yppa sig». Kring honom samlar sig en
skara religiösa och sociala svärmare i slokande
bohemhattar och profetmantlar, hela hären
av revolutionens mullvadar och parasiter,
som Arvid Järnefelt tidigare skildrat direkt
efter verkligheten i sina intressanta
memoarer.
Begåvad med stridiga arvsanlag träder
Vega Dyster in i tillvaron, och den oroliga
miljö, i vilken hon växer upp, bidrager endast
till att skärpa dissonanserna i hennes inre..
594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
