Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ras Schamra. En nyupptäckt kultur i Östern. Av Joh. Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Joh. Lindblom-
Häng s m y c k e av guld med
m o d e r g u di n n a n.
/ händerna håller hon lo tus b lom mor,
livets symbol.
nytta. Förintelsens tanke är en tanke som
endast en modern människa fattar eller
tror sig kunna fatta. För en primitivare
människa är förintelsen oföreställbar. Man
räknar för de s. k. döda med en viss form
av tillvaro, och man förser den döde fullt
logiskt med allehanda rekvisita, som han
kan ha nytta av i det andra livet. Här
kom den primitiva mentaliteten till hjälp,
vilken säger att del ersätter det hela eller
avbild ersätter verkligheten. En bild av
mat blir för de döda till verklig mat, och
trädockor göra tjänst som verkliga
medhjälpare, tjänare, hustrur. De egyptiska
mumiesarkofagerna te sig för
museibesökaren ofta som riktiga leksakslådor, tack
vare hela den attiralj som de innehålla
av små trädockor, modeller av allehanda
livsmedel, nyttighetsföremål i miniatyr.
Allt detta skulle bli levande och verkligt
i den andra världen, tillika med den döde,
och tjäna honom till gagn.
En annan grupp av föremål har haft det
syftet att de på magisk väg skola stärka
livskraften hos den döde och trygga hans
fortvaro i den kommande tillvaron. Detta
är uppenbart fallet med de små gudabilder
man lagt ner i graven, bland vilka de
vanligaste äro små statyetter av Astarte,
fruktbarhets- och modergudinnan. Hon
symboliserar livet i koncentrerad form. Men
icke blott symboliserar, hon utstrålar
magiskt livskraft till den döde och gör honom
delaktig av det universella livet. Detsamma
gäller lamporna. Lampans låga, och sedan
lampan själv, är en symbol för livet,
ja, en effektiv livskälla för det svaga
och livlösa. I Palestina har man ofta funnit
sådana lampor i gravarna, såsom ock i
väggarna av husen. Att någons lampa ej skall
slockna betyder på Gamla testamentets
språk, att hans liv ej skall sina ut utan
ständigt fortfara.
För det tredje har det varit fråga om
verklig kult, vare sig ägnad den döde direkt
eller underjordens gudomligheter, som höllo
till i gravarnas värld. Hit höra små altaren
i form av stenstoder, vid vilkas fot man
ännu finner votivgåvor och rester av
offerdjur. Det finns gravanläggningar, där man
funnit ända till hundra offerdjur och ett
tusental lerkärl antagligen till kultiskt bruk.
Hit höra ock de rännor och små
vattenledningar man anordnat från jordytan ned i
graven, ofta genom ett hål som man borrat
i den stenplatta varmed man täckte graven
upptill. Slutligen kan man i detta
sammanhang lätt finna en förklaring till de
talrika primitiva gropar som förekomma på
gravplatserna jämte de mer reguljära
gravarna, gropar fyllda med offergåvor, såsom
stenvikter, sigillcylindrar, nålar, knivar,
snäckor, statyetter. Vi kunna tänka på
våra »offerbrunnar». Döden och
fruktbarheten ha ett intimt sammanhang med
varandra i de primitivare religionerna. Om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
